Samvetsfrihet för vårdpersonal fortsätter att engagera. Ett av medlen som motståndarsidan använder för att helga ändamålet, är att frångå det vedertagna ordet och använda ordet ”vårdvägran”. Det tilltaget må vara förståeligt om man inte är insatt i ämnet och vill göra en poäng, men när ministrar från Sveriges regering hemfaller åt denna frestelse förvånas man.
I Margot Wallströms och Lena Hallengrens artikel i Aftonbladet den 6 juli, lyser fakta och saklighet med sin frånvaro. Av ordet ”vårdvägran” kan man lätt få intrycket att samvetsfrihet handlar om att vårdpersonal helt godtyckligt ska få välja bland arbetsuppgifterna, och så är det naturligtvis inte. Resolution 1763, som antagits av Europarådets parlamentariska församling, har klargjort att samvetsfrihet för vårdpersonal handlar om abortverksamhet och vid eutanasi, dvs. vid frågor om liv och död. Har man övertygelsen (religiös eller inte) att livet börjar vid befruktningen och avslutas vid den naturliga döden, får vårdpersonal inte diskrimineras på grund av att de inte kan tänka sig att delta i utsläckandet av mänskligt liv.
Under våren spreds ett par klipp på sociala medier där svenska barnmorskor trädde fram och berättade att de är beredda att bistå vid abortverksamhet. Dessa barnmorskor finns alltså, och man anar att situationen med samvetsfrihet i Sverige skulle likna den i Norge. Där är barnmorskor som åberopar samvetsfrihet i minoritet. De har kollegor som inte håller med om deras åsikter, men bejakar att man kan ha en god arbetsrelation i alla fall. Så ser demokrati ut, och så ser en sund relation mellan kollegor ut.
Det är intressant att notera att Sveriges vårdkris numera är allvarligare än den i Norge. Hur nu det kan vara möjligt, trots grannlandets lagstadgade samvetsfrihet? Skräckscenarion som utmålas av ministrarna tycks inte ha blivit verklighet. Tillåts anställda på socialtjänsten i Norge vägra ge service till medborgare av ”fel” kön? Tillåts lärare vägra undervisa om evolutionen, eller om sex och samlevnad?
Att tillåta samvetsfrihet är inte att vrida klockan tillbaka. I ett modernt arbetsliv har arbetsgivaren tvärtom ett intresse av att tillvarata arbetstagarnas olikheter och förutsättningar, samt bejaka mångfald. Detta förstod man redan på sjuttiotalet när abortlagen utformades, och i förarbetet kan man läsa följande:
”Beträffande fördelningen av arbetsuppgifterna bör beaktas att ett utmärkande drag i dagens arbetsliv är ansträngningarna att ge den anställda en ökad insyn i och ett ökat inflytande på arbetsplatserna och man bör, som departementschefen framhåller, inom sjukvården liksom inom arbetslivet i övrigt ta hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden.” (SOU 1974:21)
Om Europakonventionen använder ordet samvetsfrihet, men ministrar i Sveriges regering inte gillar det, borde det mest renhåriga av regeringsföreträdare ändå vara att använda rätt ord. ”Fulknep” för att misskreditera meningsmotståndare brukar inte löna sig i längden.

(En kortare version av denna text publicerades i Aftonbladet den 10 juli 2019 med rubriken ”Bejaka mångfalden – tillåt samvetsfrihet”.)

Klicka här för att läsa mer om samvetsfrihet.