I Europa är aktiv dödshjälp samt assisterat självmord lagligt i Belgien, Holland och Luxemburg. Enbart assisterat självmord är lagligt i Schweiz och Tyskland. Debatter pågår i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige. Spanien hamnade i blickfånget efter att en man och hans MS-sjuka fru filmat hennes önskan att få dö. Klippet slutar när han räcker henne ett glas med det dödande giftet som de beställt via internet. Tragedin förstärks enligt tidningen Sydkusten av att paret under tio års tid förgäves väntat att få plats i ett hem, samt att maken tre gånger fått skjuta upp en ryggoperation eftersom han inte beviljats avlastning i vården av sin fru under konvalescensperioden.
Både Belgien och Holland har ett regelverk där många kriterier ska uppfyllas innan dödshjälp eller assisterat självmord kan beviljas. Ansökan måste göras helt frivilligt av en person med ett obotligt, ihållande och outhärdligt fysiskt eller psykiskt lidande. Patienten ska informeras om sitt tillstånd, samt om behandlingar och palliativ vård. Läkaren ska träffa patienten vid flera tillfällen över en tidsperiod, samt konsultera minst en annan läkare. Efter utförd dödshjälp har läkaren skyldighet att rapportera, och en statlig utredningskommission ska avgöra om alla regler följts.
I praktiken förekommer dock brister som ingen ställs till svars för. I Belgien har endast ett fall granskats sedan år 2002. Utredningskommissionerna i såväl Belgien som Holland medger ett mörkertal av fall som inte rapporterats. Man konsulterar inte alltid andra oberoende läkare, samt underlåter att erbjuda alternativ. Eventuellt på grund av att dödshjälp och assisterat självmord normaliserats till den grad att läkare börjat se det som en normal service. Olika tillstånd av ohälsa som kvalificerar för att erhålla dödshjälp ökar kontinuerligt, och med föräldrars tillåtelse kan även barn ansöka.
Europadomstolen har i fallet ”Pretty mot Storbritannien” slagit fast att rätten till liv enligt Europakonventionens artikel 2 inte innefattar rätten till död. Man menar i domen att det skulle vara en förvrängning av språket att rätten till liv även skulle betyda sin motsats. Ej heller ansåg domstolen att artikel 3 (förbud mot tortyr och förnedrande behandling) kunde tillämpas eftersom patienten hade tillgång till adekvat vård.
Att tillåta aktiv dödshjälp och assisterat självmord innebär också en förvrängning i synen på människans inneboende värdighet. Allvarligt sjuka behöver stöd, och inte en inre eller yttre press på sig att avlasta samhället. Kan äldre uppleva en skyldighet att dö när de blir beroende av andras hjälp? Hade kvinnan i Spanien valt att leva om hon och hennes man fått det stöd de behövde? Hur kommer de ekonomiska prioriteringarna i framtiden se ut om det är minst kostsamt att patienten får hjälp att dö? Vilken betydelse får det för professionen där den enskilda läkaren är personligt ansvarig för sitt arbete? En profession som ända sedan antiken och Hippokrates ed haft principen att ”inte ge gift till någon eller råd om sådant”. Kommer läkare och annan personal tillåtas samvetsfrihet eller tvingas assistera?
Aktiv dödshjälp och assisterat självmord berör förutom patienten även anhöriga, vårdpersonal och i förlängningen hela samhället. Det som i Belgien och Holland var tänkt som en allra yttersta nödlösning i enstaka fall, håller på att normaliseras till en vanlig dödsorsak. Det som man från början ansåg vara uteslutet.
Klicka här för att läsa mer om dödshjälp