Länder där abort är förbjudet, som exempelvis Polen (förutom vid våldtäkt och fara för kvinnans liv) och Malta, får återkommande utstå smutskastning i media. Sommaren 2022 fick en nyhet stor spridning om att en amerikansk kvinna på semester på Malta nekades abort trots graviditetskomplikationer. Barnet hade enligt BBC News hjärtslag men bedömdes inte kunna överleva. ”Malta nekar livräddande abortvård”, ”Fostret har ingen chans att överleva. Ändå får hon inte göra abort. Istället riskerar hon att dö på grund av infektion”, ”Människor dör där abortförbud råder”, var bara några av de tvärsäkra uttalanden som pumpades ut på sociala medier.
Den brittiska läkaren och abortforskaren Calum Miller skrev då en lång Twittertråd där han förklarade situationen utifrån ett medicinskt perspektiv. Kliniska situationer kan enligt Miller vara komplexa och sanningen finns inte i de få detaljer som rapporteras om i media. Han hävdade att en seriös journalist skulle avstå från att tvärsäkert fastslå vad som krävs i en specifik situation.
Enligt Maltas lagstiftning och medicinsk praxis är det trots abortförbudet klart och tydligt tillåtet att sätta igång en tidig förlossning när kvinnans liv är i fara, oavsett om barnet anses livsdugligt utanför livmodern eller inte. Sådant görs av prolife-läkare överallt i länder med abortförbud, inklusive på Malta. Detta har även fastställts av den tidigare domaren i Europadomstolen, Giovanni Bonello. Han skrev i en artikel i januari 2022 att varken läkare, föräldrar eller någon annan blivit åtalade på Malta efter ett akut ingrepp för att rädda en gravid kvinnas liv. Han hävdade dessutom att varken polis, åklagare, domare eller jury någonsin tolkat abortförbudet på ett sådant sätt att det skulle föranleda åtal vid akuta ingrepp. Lagen är tydlig med att en tidig igångsatt förlossning är tillåten för att rädda en kvinnas liv, oavsett övriga faktorer.
Miller lyfte dessutom att mödradödligheten på Malta är lägre än i abortliberala länder som exempelvis Storbritannien och Frankrike. Detta faktum borde enligt honom lyftas av alla som verkligen värnar om kvinnor.
I det specifika fallet gjorde läkarna troligtvis bedömningen att kvinnans liv inte var i fara, och att situationen inte krävde att förlossningen sattes igång. Att fostervattnet gått är i sig inte livshotande enligt Miller, men kan leda till infektion. Skulle det finnas tecken på infektion, måste förlossningen sättas igång. Han hävdade dock att barnet inte måste födas enbart för att fostervattnet gått. Även i de fall barnet redan anses livsdugligt antar man också i abortliberala länder rutinmässigt en inställning av att ”vänta och se” i sådana situationer, utan att det anses utsätta kvinnor för livsfara. Enligt 1177 bör kvinnan åka in på kontroll ifall fostervattnet gått. Förlossningen kan sättas igång inom ett par dagar efteråt ifall värkarna inte kommit igång.
Tyvärr förekommer dock vårdmissar ibland. Läkare kan ha missförstått lagstiftningen eller allvaret i situationen. Ifall en tidigt igångsatt förlossning hade varit nödvändig i nämnda fall, är det enligt Miller ändå inte lagstiftningen det är fel på, utan läkarnas förståelse av antingen den eller av den kliniska situationen.
Händelsen på Malta slutade enligt ABC News med att kvinnan genomgick en abort i Spanien, men inte heller där uppgavs att hon drabbats av någon infektion. När hennes fall inte längre kunde användas för att driva en abortagenda, försvann det mediala intresset snabbt.
Brita Storlund
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om abort här.