Vad är abort?

​Abort (inducerad abort) är ett medicinskt eller kirurgiskt ingrepp som avsiktligt avbryter en graviditet och som gör att det ofödda barnets liv avslutas. Ingreppet har som syfte och mål att ett ofött barn som lever ska dö innan det föds fram. Varje år utförs omkring 35 000 aborter i Sverige enligt Socialstyrelsens statistik.

Enligt den svenska abortlagen gäller fri abort till graviditetsvecka 18, vilket betyder att kvinnan inte behöver uppge skäl till sin abort. Efter den 18:e graviditetsveckan är det Socialstyrelsen som ger tillstånd till abort. Speciella skäl skall då finnas och dessa kan vara missbruksproblem, psykiska problem, fosterskador eller moderns ålder. Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan antas vara livsdugligt, i praktiken inte efter vecka 22 (vecka 21 + 6), såvida inte barnet har livshotande skador, eller om kvinnans hälsa hotas av graviditeten.

Följande är INTE abort:

• missfall (kallas även ”spontan abort”) eller kirurgiskt ingrepp efter missfall
• ingrepp vid utomkvedshavandeskap
• behandling för sjukdom som exempelvis cancer hos den gravida, där det ofödda barnet dör. Dödsfallet är i så fall en oönskad andrahandseffekt av behandlingen som krävdes.
• behandling av t.ex. havandeskapsförgiftning kräver att barnet och mamman snabbt separeras för att rädda kvinnans liv. Detta sker då genom akut kejsarsnitt eller igångsatt förlossning och är inte abort, även om barnet inte skulle överleva.

”Aborträtt”

Abortaktivister använder genomgående ordet ”aborträtt” för att skapa ett intryck av att abort är en rättighet. Men Sveriges abortlag säger inte att abort är en rättighet utan enbart att abort ”får” utföras under vissa omständigheter om det inte kan innebära en fara för kvinnans liv eller hälsa. Internationella rättighetsdokument omnämner inte heller abort som en rättighet, och Europadomstolen har bland annat i rättsfallet A, B och C mot Irland slagit fast att abort inte är en rättighet. Rätten till liv är den mest grundläggande rättigheten och bör inkludera alla. Abort är alltid en kränkning av den rättigheten, oavsett hur ett lands abortlag ser ut och oavsett om abort finns i grundlagen eller inte.

”Abortvård”

Abort omnämns ofta som ”abortvård”. Dock utan att det specificeras vilken sjukdom som aborten skulle vara behandling för. Informerat samtycke, som är grundläggande inom övrig vård, erhålls nästan aldrig från en kvinna inför en abort. Alternativ till abort diskuteras sällan, och ultraljudsbilder visas inte trots att det är känt inom abortverksamheten att kvinnor som sett bilder på sitt ofödda barn i högre utsträckning väljer att behålla det. Komplikationer samt fysiska och psykiska risker informeras inte tillräckligt om, trots att det är känt inom forskningen att det är vanligt förekommande.

För det ofödda barnet uppfyller abort inte heller internationella etiska vårdprinciper om att inte skada utan lindra, bota och trösta. God vård ska förbättra hälsan hos vårdtagaren, men vid abort avslutas medvetet ett ofött barns liv. Vård ska ej heller vara diskriminerande men vid sjukdomar, kromosomavvikelser eller funktionsnedsättningar hos barnet särbehandlas de negativt. I dessa fall tillåts abort ända fram till vecka 22 medan gränsen för fri abort är vecka 18. Läs mer i blogginlägget Missvisande kalla abort för ”abortvård”!

Hur går en abort till?

Medicinsk abort
Nästan 97 procent av alla aborter i Sverige var 2024 medicinska enligt Socialstyrelsens statistik. Kvinnan tar först ett abortpiller (RU-486/Mifepriston/Mifegyn/Mifeprex) som blockerar tillförseln av hormonet progesteron. Detta leder till att näring och syre stryps, och barnet dör. Efter ca två dygn tas ett andra abortpiller (Misoprostol/Cytotec) muntligt eller vaginalt som ger sammandragningar så att det döda barnet stöts ut. Processen kan vara väldigt smärtsam och blödningar med sammandragningar kan pågå under några timmar upp till ett par dagar. Oftast tas det andra pillret hemma och aborten avslutas vanligtvis på toaletten, där det döda fostret spolas ner. Medicinsk abort används vid både tidiga och sena aborter. Vid sena aborter, efter graviditetsvecka 12–13, används alltid medicinsk abort, men då kan aborten vara mer långdragen. Medicinska aborter medför enligt 1177 en förhöjd risk för infektioner och rikliga blödningar. För mer information om medicinsk abort och dess risker se första filmen här nedanför.

Kirurgisk abort
Kirurgisk abort, även kallad vakuumaspiration, sker genom att ett preparat (Cytotec) förs upp i slidan några timmar innan ingreppet för att mjuka upp livmoderhalsen. Det ofödda barnet och moderkakan sugs sedan ut med en vakuumsug. Ingreppet sker under narkos eller lokalbedövning. Kirurgisk abort kan orsaka infektioner och blödningar, och även perforering eller sår på livmoderhalsen, och skada inälvor, urinblåsa och närliggande blodkärl. Kirurgisk abort används i Sverige enbart från graviditetsvecka 7 till 12-13 enligt 1177. För mer information se film nummer två här nedanför. Filmen är gjord av LiveAction i USA och vissa detaljer kan variera från hur kirurgisk abort görs i Sverige.

Fosterreduktion/tvillingabort
När kvinnan är gravid med två eller fler barn går det att abortera endast ett av dem. Detta sker genom feticid, dvs. ett giftigt medel sprutas in i fostrets hjärta eller navelsträng för att framkalla en dödlig hjärtattack. Det döda barnet blir kvar i livmodern fram till förlossningen och föds fram tillsammans med det levande barnet.

Distansabort (Hemabort)
Vid distansabort kan kvinnan få abortpiller hemskickade efter konsultation per telefon eller via nätet. Alternativt kan hon efter remiss från läkare hämta ut abortpiller från apoteket. Distansabort kallas även telemedicin eller hemabort. Ordet hemabort kan dock bli missvisande eftersom det ordet redan används när kvinnan tar första abortpillret på klinik och det andra hemma. Ordet distansabort tydliggör bättre att kvinnan sköter hela aborten på egen hand, ofta utan att rätt graviditetsvecka fastställs genom ultraljud. Distansaborter tillämpas inte i Sverige, men en utredning pågår om att de eventuellt ska tillåtas.

Källor:
Regeringen
Riksdagen – den svenska abortlagen
Socialstyrelsen – statistik
Vårdguiden – 1177
ABORT OCH MÖDRADÖDLIGHET – Behövs abort för att rädda kvinnors liv?

Nedan finns tre filmer på engelska om hur abort går till.
Film 1 visar en medicinsk abort.
Film 2 visar en kirurgisk abort. Obs! Eftersom filmen är gjord i USA kan vissa detaljer variera från hur kirurgisk abort görs i Sverige, 
Film 3 visar hur en kirurgisk abort görs. Baserad på en sann historia.