Vad anser vi?

Vi anser att dödshjälp bör vara olagligt och att vårdens uppgift bör vara enligt den Hippokratiska eden att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Denna säger också att en läkare aldrig ens under hot ska ge dödande gift till någon. Vi anser att den palliativa vården bör utvecklas för att en döende patient ska slippa lida sin sista tid i livet. Skulle smärt- och ångestdämpande medel inte hjälpa kan patienten genom palliativ sedering få sova in döden.

Vid införande av dödshjälp finns stor risk för att

• förtroendet för vården kommer att minska,
• färre kommer att vilja utbilda sig till läkare,
• sårbara grupper, som t.ex. äldre, sjuka, funktionsnedsatta kan känna sig pressade att dö för att inte ligga till last,
• den palliativa vården blir lidande, eftersom dödshjälp är ett billigare alternativ,
• det sluttande planet blir verklighet, vilket skett i alla länder som legaliserat dödshjälp. De från början strikta kriterierna utökas förr eller senare så att fler och fler grupper beviljas dödshjälp, och andelen dödshjälpsfall ökar i förhållande till det totala antalet dödsfall. Sårbara grupper som funktionsnedsatta, äldre, personer med psykiatriska sjukdomar osv. blir måltavlor för dödshjälp och kan ge efter för medveten eller omedveten press att avsluta sina liv istället för att känna att de är en börda för sin omgivning.

I dokumentärfilmen Livsfarliga lagar får vi möta patienter som utsatts för press att avsluta sina liv, och anhöriga till patienter som redan fått dödshjälp utan att familjemedlemmar informerats. Vi får även möta sådana som är glada att de lever idag, tack vare att de fick livshjälp i stället för dödshjälp. Filmen ger också en god insyn i hur situationen ser ut i länder med legaliserad dödshjälp.