Debatten om surrogatmödraskap handlar oftast om surrogatmamman. De som är för lyfter kvinnans rätt att göra vad hon vill med sin kropp. De som är mot lyfter att kvinnan avsäger sig rätten till sin kropp och ofta med tillägget att hon avsäger sig valet att göra abort. Sällan lyfts det som eventuellt är vanligare, nämligen att surrogatmamman mot sin vilja kan tvingas till abort ifall hon blivit gravid med fler barn än vad det beställande paret vill ha eller om barnet konstateras ha någon kromosomavvikelse eller funktionsnedsättning. Det finns fall där surrogatmamman vägrat att göra abort och då beskyllts för kontraktsbrott och blivit utan betalning.
I en nyligen utgiven rapport, Surrogacy, Law & Human Rights, av ADF International (Alliance Defending Freedom) redogörs för de olika rättighetskränkningar som sker vid surrogatmödraskap, och nedan sammanfattas några exempel på kränkningar av barnet. En av författarna till rapporten är Lois McLatchie som i maj gifte sig med läkaren Calum Miller som två gånger varit talare på vårt årliga webinarium.
Barn har enligt inledningen till Barnkonventionen rätt till särskilt skydd både före och efter födseln. Enligt artikel 7 har barnet så långt det är möjligt rätt att bli omhändertaget av sina egna föräldrar. Familjen ses som den grundläggande och naturliga miljön för dess välbefinnande. Till skillnad från adoption är det vid surrogatmödraskap dock på förhand planerat att barnet ska överges av surrogatmamman genast efter födseln. Vid surrogatmödraskap kan dessutom upp till sex vuxna vara inblandade, dvs. ägg- och spermadonator, beställande föräldrar, surrogatmamman och hennes make, som i vissa länder räknas som juridisk pappa fram tills det beställande paret blivit juridiska föräldrar. Alla dessa kan också vara utspridda i olika länder och ha rätt till anonymitet, vilket berövar barnet dess ursprung och känslan av en egen identitet.
Barn har också rätten till så god fysisk och mental hälsa som möjligt enligt artikel 24 i Barnkonventionen. Barn som är födda genom konstgjord befruktning har dock generellt lägre födelsevikt och högre risk att födas för tidigt, vilket i sin tur innebär att risken för exempelvis diabetes och Cerebral Palsy (CP) ökar. Det är även helt okontroversiellt inom vetenskapen att anknytningen mellan mamman och barnet börjar redan under graviditeten då barnet lär känna surrogatmammans röst, hjärtslag och beröring. Under förlossningen utsöndras dessutom hormonet Oxytocin som ytterligare bidrar till anknytningen mellan dem. Barnet påverkas sannolikt också av surrogatmammans känslomässiga stress över separationen. Enligt ADF:s rapport har man kunnat konstatera större anpassningssvårigheter bland sjuåringar som utsatts för separationer än bland deras jämnåriga.
Barnkonventionen säger i artikel 35 följande: ”Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn oavsett syfte och form.” Den absoluta majoriteten av alla surrogatavtal i världen är kommersiella. Och även i de avtal som kallas altruistiska har det i exempelvis Storbritannien förekommit enorma ersättningar. FN:s särskilda rapportör varnade 2019 för att barn inom surrogatindustrin kan utsättas för försäljning och även för sexuellt utnyttjande på olika sätt, bland annat genom barnpornografi.
Rapporten avslutas med ett utlåtande om att varken samtycke, betalning eller information i ett födelsebevis kan reparera den känslomässiga skada som sker genom att surrogatmamman och barnet separeras vid födseln. Författarna efterlyser ett globalt förbud mot surrogatmödraskap.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utv.psykologi
Läs mer om surrogatmödraskap här.