Mycket har redan skrivits både för och emot coronavaccinet, och huruvida de innehåller cellinjer från aborterade foster eller inte. Här sammanfattar vi kort två forskares olika perspektiv. För den som vill fördjupa sig mer, rekommenderar vi källorna som finns under texten. 

Pamela Acker är biolog och författare till en nyligen utgiven bok om vacciner ur ett katolskt perspektiv. Hon inledde en forskarbana på ett laboratorium som utvecklade vacciner, men avbröt den av samvetsskäl efter omkring nio månader, eftersom hon inte ville delta i experiment med aborterade barns kroppsdelar. I ett samtal med John-Henry Westen på hans podd ”The John-Henry Westen show”, går de igenom olika aspekter av coronavaccinet.

I själva vaccinerna från Moderna och Pfizer-BioNTech, vilka är de två som hittills är godkända i Sverige, finns inte cellinjer från aborterade foster. Dock har tester kontinuerligt utförts på aborterade foster under framtagningen av vaccinen. Exempelvis benämningen på cellinjen HEK 293 som används i vacciner betyder ”Human Embryonic Kindney” (njure från mänskligt embryo). Siffran anger att 293 test gjorts innan vaccinet ansågs färdigt. Till dessa 293 tester har enligt Acker troligtvis hundratals aborterade barns kroppar använts.

Acker nämner i sammanhanget särskilt Sverige som ett land där man kontinuerligt använder aborterade fosterdelar för att utveckla cellinjer. Anledningen till att man inte använder vuxna cellinjer är att de har kortare livstid än fosterceller.

Vissa menar att dessa cellinjer också kan härstamma från spontana missfall, men Acker avvisar det påståendet. Vid missfall har barnet dött i livmodern och vävnaderna är redan oanvändbara när det döda barnet föds fram. Död vävnad kan inte ge levande cellinjer, och därför måste vävnad tas snabbt, helst inom fem minuter efter en abort. Ibland läggs den aborterade kroppen i kylrum för att förlänga tiden för ”operationen”. 

Läkarna vet vid aborten huruvida kroppen får användas till forskning eller inte. Acker berättar att hjärtat ibland fortfarande kan slå när olika organ genom operation och utan bedövning ska skäras ut.

Ett vanligt argument mot coronavaccinet är att det är framtaget under alltför kort tid. Dock tillhör coronaviruset samma grupp som sarsviruset, vilket man forskat på under lång tid. Enligt Acker betyder det ändå inte att vaccinet är säkert. Det betyder enligt henne bara att forskningen inte rönt några framgångar under dessa år. Acker kommer själv inte att ta coronavaccinet.

 

Todd C Wood är författare och doktor i biokemi, och skriver på sin blogg ”Todd’s blog” att han kommer att ta coronavaccinet. Han anser att vaccinet är säkert för de flesta, och att vaccin rent generellt är något positivt och som hindrar dödliga virus att spridas. 

Wood har etiska betänkligheter enbart mot Astra Zenecas och Johnson & Johnsons vacciner (vilka ännu inte är godkända i Sverige), eftersom dessa innehåller cellinjer av aborterade foster. Han anser att det mest etiska är att ta Moderna eller Pfizer-vaccinen som ett led i att skydda sig själv och andra från ett oberäkneligt virus. 

Wood är medveten om etiska dilemman med coronavaccinen, men skiljer mellan att ta kroppsdelar från en död människa som tidigare i livet kunnat ge samtycke, och att avsiktligt döda någon i syfte att använda deras kroppsdelar. Han anser att det första är etiskt försvarbart medan det andra inte är det. Wood skiljer också på vacciner som innehåller cellinjer av aborterade foster, och vacciner där man endast använt dessa vid säkerhetstester. I första fallet existerar vaccinet som ett resultat av aborten, medan det i andra fallet görs säkerhetstest på ett redan existerande vaccin. 

Wood bifogar en tabell där det framkommer på vilket sätt olika tillverkare har använt sig av aborterade foster vid framtagning av vaccinet.

Källor:
https://www.lifesitenews.com/blogs/the-unborn-babies-used-for-vaccine-development-were-alive-at-tissue-extraction 

https://toddcwood.blogspot.com/2021/01/should-i-get-covid-19-vaccine.html