Del ett i vår serie med fem myter om abort:
Låt oss leka med tanken att detta är sanning och ingen myt. Skulle abortförespråkare i så fall gå med på abort för att rädda en kvinnas liv (samt efter våldtäkt och incest), med villkoret att alla andra aborter då förbjuds? Naturligtvis inte, eftersom de också vet att majoriteten av alla aborter i så fall skulle vara förbjudna. De flesta aborter sker av helt andra anledningar, och abortförespråkare vill ha abort av vilka anledningar som helst.
När Polen 2020 fattade beslut om att abort vid fosterskador och funktionsnedsättningar strider mot den polska konstitutionen, uttryckte en statsvetare att det i praktiken betyder att abort blir så gott som förbjudet eftersom knappt några aborter sker av de anledningar som är lagliga i Polen, dvs vid fara för kvinnans liv samt vid våldtäkt och incest. Enligt statistik från delstaten Florida 2015–2018 utgjorde anledningen ”livshotande fysiskt tillstånd” 0,18 procent av samtliga aborter. Det behöver dock inte betyda att aborten botade den gravida kvinnan, utan kan även betyda att hon valde abort på grund av en livshotande sjukdom, som t.ex. cancer. Det skulle till och med kunna betyda livshotande fysiskt tillstånd hos det ofödda barnet, eftersom det tyvärr inte anges om det är mamman eller barnet som åsyftas.
Många dramatiska saker kan emellertid hända under en graviditet där mamman och det ofödda barnet snabbt måste separeras. Det kan exempelvis handla om högt blodtryck, försämrad diabetes eller epilepsi, havandeskapsförgiftning osv. I de fallen är det vård och inte abort som kvinnan behöver. Akut kejsarsnitt eller igångsatt förlossning är då de snabbaste åtgärderna för att rädda kvinnans liv. Oftast går det också att rädda barnets liv. Att i det skedet utföra en abort skulle däremot ytterligare riskera kvinnans liv, delvis eftersom abort tar längre tid. Cancerbehandling som får till följd att det ofödda barnet dör är inte abort. Dock är inte samtliga cancerbehandlingar livshotande för barnet. Det finns kvinnor som genomgått cancerbehandling under graviditeten och fött friska barn. Operation som krävs vid utomkvedshavandeskap är inte heller abort, eftersom mål och syfte är att rädda kvinnans liv, och inte att barnet ska dö.
De flesta komplikationer sker i slutet av graviditeten då det är möjligt att rädda både kvinnans och barnets liv. Dr Brent Boles har efter 30 års erfarenhet som gynekolog endast en gång under sin karriär varit med om att ett barn dött efter ett akut ingrepp för att rädda kvinnans liv, och det var vid graviditetsvecka 21–22. Han understryker att allt gjordes för att även rädda barnets liv, varför det inte kan kallas abort. Dr Ingrid Skop hävdar att hon under 27 år förlöst över 5 000 barn, men aldrig behövt ta livet av en patient för att rädda en annan. Över tusen läkare har undertecknat Dublindeklarationen som säger att abort inte behövs för att rädda en kvinnas liv.
Abort är inte till för att rädda en kvinnas liv enligt Dr Boles. Mål och syfte med abort är att barnet inte längre ska vara vid liv när det föds fram.
Brita Storlund
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om abort här.