DÖDSHJÄLP – Sluttande plan eller skenande tåg?
(Utgiven maj 2024)

Vår femte rapport ger 15 exempel på områden där det sluttande planet blivit verklighet efter legalisering av dödshjälp. Antal och andel ökar, och kriterierna utökas till att gälla allt fler grupper, även minderåriga och fysiskt friska med funktionsnedsättningar eller psykiska sjukdomar. En kanadensisk psykiater, som är för dödshjälp i vissa fall, säger att dödshjälp för psykiatriska patienter inte längre handlar om ett sluttande plan utan ett skenande tåg. Även ekonomi kan bli en faktor som pressar patienter till dödshjälp. Det finns patienter vars sjukförsäkring täckt kostnader för dödshjälp men inte för den vård som hade krävts.

God palliativ vård är en bättre lösning på lidande i livets slutskede än dödshjälp och läkare ska inte behöva vänja sig vid att även dödandet av patienter ingår i yrket. Skulle inget annat hjälpa finns möjligheten att patienten på egen begäran genom palliativ sedering kan få sova sista tiden. Vårdens uppgift bör även fortsättningsvis vara att bota, lindra och trösta.

ABORT OCH MÖDRADÖDLIGHET – Behövs abort för att rädda kvinnors liv? (Utgiven mars 2023)

Syftet med denna rapport är för det första att uppmärksamma överdrifter och felaktiga siffror om dödsfall av osäkra aborter, vilka ligger till grund för legalisering av abort, och som fortsättningsvis är förhärskande i abortdebatten. Vi har alla hört att 47 000 kvinnor dör varje år av osäkra aborter och att laglig abort skulle rädda deras liv. Men det finns både ny och äldre forskning som visar att detta är en överdriven siffra. Till och med WHO säger numera att antalet är mellan ca 13 500 och 39 000 per år. En brittisk abortforskare (Calum Miller) har dessutom genom sin forskning visat att dödsfall av missfall, utomkvedshavandeskap och till och med lagliga aborter ingår i dessa siffror, varför antalet sannolikt är ännu lägre.

För det andra vill vi bemöta påståendet att ”laglig abort räddar kvinnors liv” och att ”abortförbud dödar”. Det finns ingen statistik som visat att legalisering av abort haft positiv inverkan på mödradödligheten i något land, utan mödradödligheten får man bukt med genom tillgång av antibiotika och blodtransfusioner, god mödra- och akutvård, samt väl utvecklad infrastruktur.

För det tredje vill vi belysa att dödsfall av abort sker fast aborterna är lagliga och även i västvärlden trots liberala abortlagar. Syftet är inte att förminska tragedin av dödsfall som faktiskt skett av osäkra aborter. Dock bör antal och orsaker vara faktabaserade och inte medvetet överdrivna.

SURROGATMÖDRASKAP – välvilja eller exploatering? 
(Utgiven mars 2022)

Syftet med denna rapport är att sammanfatta risker och negativa konsekvenser som kan vara verklighet för de inblandade vid surrogatarrangemang, bakom den ofta okomplicerade bilden som presenteras i media.

I maj 2020 spreds ett filmklipp från Ukraina där nyfödda bebisar låg på rad i små sängar. Samtliga var födda av ukrainska surrogatmammor, men på grund av pandemirestriktioner hade de beställande föräldrarna inte kunnat hämta dem. Den anknytning som under graviditeten skett mellan barnet och surrogatmamman var bruten, och vården skedde av personal med munskydd och plasthandskar. Ytterligare en separation var att vänta vid de beställande föräldrarnas avhämtning, och så sent som i januari 2022 fanns uppgifter om barn som ännu inte hämtats. Dagens situation i Ukraina har ytterligare försvårat detta.

Surrogatgraviditeter räknas som riskgraviditeter eftersom det oftast är ett befruktat ägg från en annan kvinna som inplanteras i surrogatmammans livmoder, och inte hennes eget. Förutom riskerna för både surrogatmammor och äggdonatorer, ger rapporten exempel på surrogatindustrins avsaknad av förståelse för både surrogatmammornas och barnens emotionella utsatthet. Rapporten belyser även situationer där beställande föräldrar råkat illa ut.

SAMVETSFRIHET vid liv och död
(Utgiven maj 2021)

I denna rapport lyfter vi argument för att samvetsfrihet behövs särskilt vid de etiskt känsliga frågorna om liv och död. Syftet är att sammanfatta de viktigaste aspekterna av samvetsfrihet vid abort och dödshjälp. Vi vill öka förståelsen för det fullt rimliga i att tillåtas gå emot en majoritetsuppfattning och avstå från att delta i utsläckandet av människoliv.

Samvetsfrihet ingår i de mänskliga rättigheterna och tillkom som en motreaktion efter andra världskrigets förtryck, där alltför många, inklusive läkare, underlåtit eller inte tillåtits att följa samvetet och efteråt skyllde på att de bara lydde order.

I den svenska debatten trivialiseras ofta samvetsfrihet och kallas för ”vårdvägran”. Att samvetsfrihet gäller vid ingrepp som abort och dödshjälp, är dock i enlighet med Resolution 1763:2010, som med majoritet antagits av Europarådets parlamentariska församling. Ordet ”vårdvägran” visar på ett missförstånd av vad samvetsfrihet är. Samvetsfrihet handlar om friheten att avstå från att bidra till avslutandet av ett mänskligt liv. Det handlar inte om att välja bort huvuduppgiften för ett yrke, vilket varken abort eller dödshjälp är för barnmorskor och läkare.

Samvetsfrihet är en grundläggande frihet i demokratier. Motsatsen kan därför leda till en odemokratisk kultur där en part med större makt avgör vilka åsikter som är tillåtna.

Hur mår kvinnor efter abort?
(Utgiven mars 2020)

Idag strävar man efter att abort ska ses som vilket ingrepp som helst, och att det helst skall ses som vård för kvinnor. Man pratar om abortvård. Det här gör att information om abort och dess konsekvenser tonas ner och man undviker att prata om det. Allt för att inte skuldbelägga kvinnor. Eftersom kvinnor får väldigt lite information så är de inte heller förberedda på vad som väntar vid en abort, och hur de kan må efter en abort. Det är viktigt att våga prata om detta och att man är öppen i den här frågan. Vi har därför sammanställt forskning på området och gett ut denna rapport i ämnet.

Rapporten belyser forskningsresultat där samband mellan abort och kvinnors psykiska och fysiska hälsa undersökts. Syftet är att göra den sammanställda informationen tillgänglig och uppmärksamma denna fråga som av många uppfattas som negligerad.

Publicerad: 2020-03-04 vid 16:52, Senast uppdaterad: 2024-09-03 vid 15:59