Surrogatmödraskap – välvilja eller exploatering?
(Rapport utgiven mars 2022)

Syftet med denna rapport är att sammanfatta risker och negativa konsekvenser som kan vara verklighet för de inblandade vid surrogatarrangemang, bakom den ofta okomplicerade bilden som presenteras i media.

I maj 2020 spreds ett filmklipp från Ukraina där nyfödda bebisar låg på rad i små sängar. Samtliga var födda av ukrainska surrogatmammor, men på grund av pandemirestriktioner hade de beställande föräldrarna inte kunnat hämta dem. Den anknytning som under graviditeten skett mellan barnet och surrogatmamman var bruten, och vården skedde av personal med munskydd och plasthandskar. Ytterligare en separation var att vänta vid de beställande föräldrarnas avhämtning, och så sent som i januari 2022 fanns uppgifter om barn som ännu inte hämtats. Dagens situation i Ukraina har ytterligare försvårat detta.

Surrogatgraviditeter räknas som riskgraviditeter eftersom det oftast är ett befruktat ägg från en annan kvinna som inplanteras i surrogatmammans livmoder, och inte hennes eget. Förutom riskerna för både surrogatmammor och äggdonatorer, ger rapporten exempel på surrogatindustrins avsaknad av förståelse för både surrogatmammornas och barnens emotionella utsatthet. Rapporten belyser även situationer där beställande föräldrar råkat illa ut.

Samvetsfrihet vid liv och död
(Rapport utgiven maj 2021)

I denna rapport lyfter vi argument för att samvetsfrihet behövs särskilt vid de etiskt känsliga frågorna om liv och död. Syftet är att sammanfatta de viktigaste aspekterna av samvetsfrihet vid abort och dödshjälp. Vi vill öka förståelsen för det fullt rimliga i att tillåtas gå emot en majoritetsuppfattning och avstå från att delta i utsläckandet av människoliv.

Samvetsfrihet ingår i de mänskliga rättigheterna och tillkom som en motreaktion efter andra världskrigets förtryck, där alltför många, inklusive läkare, underlåtit eller inte tillåtits att följa samvetet och efteråt skyllde på att de bara lydde order.

I den svenska debatten trivialiseras ofta samvetsfrihet och kallas för ”vårdvägran”. Att samvetsfrihet gäller vid ingrepp som abort och dödshjälp, är dock i enlighet med Resolution 1763:2010, som med majoritet antagits av Europarådets parlamentariska församling. Ordet ”vårdvägran” visar på ett missförstånd av vad samvetsfrihet är. Samvetsfrihet handlar om friheten att avstå från att bidra till avslutandet av ett mänskligt liv. Det handlar inte om att välja bort huvuduppgiften för ett yrke, vilket varken abort eller dödshjälp är för barnmorskor och läkare.

Samvetsfrihet är en grundläggande frihet i demokratier. Motsatsen kan därför leda till en odemokratisk kultur där en part med större makt avgör vilka åsikter som är tillåtna.

Hur mår kvinnor efter abort?
(Rapport utgiven mars 2020)

Idag strävar man efter att abort ska ses som vilket ingrepp som helst, och att det helst skall ses som vård för kvinnor. Man pratar om abortvård. Det här gör att information om abort och dess konsekvenser tonas ner och man undviker att prata om det. Allt för att inte skuldbelägga kvinnor. Eftersom kvinnor får väldigt lite information så är de inte heller förberedda på vad som väntar vid en abort, och hur de kan må efter en abort. Det är viktigt att våga prata om detta och att man är öppen i den här frågan. Vi har därför sammanställt forskning på området och gett ut denna rapport i ämnet.

Rapporten belyser forskningsresultat där samband mellan abort och kvinnors psykiska och fysiska hälsa undersökts. Syftet är att göra den sammanställda informationen tillgänglig och uppmärksamma denna fråga som av många uppfattas som negligerad.

Publicerad: 2020-03-04 vid 16:52, Senast uppdaterad: 2022-05-12 vid 09:08