MOTARGUMENT 1
En kroppsdel definieras av den genetiska kod den har gemensam med resten av kroppen – den oföddas genetiska kod skiljer sig från dess mors. Varenda cell i moderns halsmandlar, blindtarm, hjärta och lungor har samma genetiska kod. Det ofödda barnet har också en genetisk kod, helt olik moderns. Varje cell i kroppen är helt och hållet barnets egen, varje cell är olik varenda cell i moderns kropp. Ofta är barnets blodgrupp också en annan. Om en kropp befinner sig inuti en annan kropp, men var och en har sin unika genetiska kod, så är det inte en enda person, utan två separata personer.

MOTARGUMENT 2
Barnet kan dö och modern leva, eller modern dö och barnet leva, vilket bevisar att det rör sig om två separata individer. Barnet är en tillfälligt inneboende gäst hos värdinnan modern. Gästen kommer att lämna rummet av sig själv om hon inte blir avhyst i förtid. Det finns många fall där modern har blivit dödligt skadad och doktorn sedan förlöst hennes barn utan att det varit skadat. Modern dör, medan barnet lever vidare. Barnet var bevisligen inte en del av sin mors kropp, för då skulle det ha dött tillsammans med henne.

MOTARGUMENT 3
Att befinna sig inuti någonting är inte detsamma som att vara en del av det. Min egen kropp tillhör inte en annan kropp enbart på grund av geografisk närhet. En bil är inte en del av garaget bara för att den står parkerad där. En brödlimpa är inte en del av ugnen som den bakas i. Ett barn är inte en del av kroppen som bär det. Liksom en person i ett hus inte är en del av huset, är en person inuti en annan människas kropp inte en del av den människans kropp.

MOTARGUMENT 4
Människor får inte diskrimeras på grund av var de råkar bo. En person är en person vare sig hon bor på en herrgård, i en lägenhet eller på gatan. Hon är en person vare sig hon sitter instängd i en grotta, ligger beroende av andras omsorg på ett vårdhem eller bor i sin moders liv. Alla är överens om att ett för tidigt fött barn som ligger i en kuvös på sjukhuset förtjänar att leva. Skulle exakt samma barn ha mindre rätt att leva enbart på grund av att det fortfarande befinner sig i mammas mage?

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid. 62-68).

MOTARGUMENT 1
Precis som orden ”barn” och ”tonåring” syftar ordet ”embryo” och ”foster” på människor i olika utvecklingsstadier. Det är vetenskapligt inkorrekt att säga att ett embryo eller ett foster inte är en mänsklig varelse bara för att det befinner sig på ett tidigare utvecklingsstadium än ett framfött spädbarn. Det är som att säga att en tvååring inte är en mänsklig varelse för att han/hon ännu inte blivit tonåring. Graden av utveckling har inget att göra med ens människovärde.

MOTARGUMENT 2
Språket formar vårt sätt att uppfatta saker men förändrar inte fakta; en bebis är en bebis, vad man än kallar den. Fastän ”foster” (fetus) tidigare var ett fint ord som syftade på en liten människa, används det nu med bibetydelsen ”någonting mindre än en människa”. Att hänvisa till fostret hjälper oss att undvika ”B-ordet” (bebis). Med ”konceptionsprodukt” går man ett steg längre mot att avpersonalisera det ofödda barnet. Precis som en hästs konception alltid är en häst, är resultatet av mänsklig konception alltid en människa. Men användandet av en opersonlig terminologi gör det ändå möjligt för oss att förbise detta faktum.

Från befruktningen är den ofödde komplex, inte enkelt konstruerad. Det nyss befruktade ägget innehåller en förbluffande mängd genetisk information, tillräckligt för att styra individens tillväxt och utveckling under en hel livstid. En enda DNA-tråd från en mänsklig cell innehåller information jämförbar med ett bibliotek med tusen volymer, eller 600 000 tryckta sidor med 500 ord på varje sida.

MOTARGUMENT 4
Redan före den tidpunkt då de tidigaste aborterna utförs, har den ofödde alla kroppsdelar på plats. Efter 21 dagar börjar hjärtat slå och pumpar ut blod i hela kroppen. Efter 30 dagar är den ofödde 10 000 gånger större än vid befruktningen. Efter 40 dagar kan hjärnvågor registreras. Under de första tre graviditetsmånaderna utvecklas den ofödde hela tiden. Under de resterande sex månaderna är det ingenting som börjar fungera, utan barnet växer bara till och mognar.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid. 69-77).

MOTARGUMENT 1
Det är en stor och grundläggande skillnad mellan spermier och obefruktade ägg och ett befruktat ägg (zygoter). Liksom celler från ditt hår eller ditt hjärta har varken spermien eller ägget kapaciteten att bli något annat än vad de är. När däremot ett ägg och en spermie förenas är det början på ett nytt självständigt mänskligt liv, satt i självstyrd snabb förändring.

MOTARGUMENT 2
En film med namnet ”The Gift of Choice” hävdar att den ofödde utgör ”en potential till en framtida person” i motsats till en faktisk person. Men det som blir kvar efter en abort är små men perfekt formade kroppsdelar:armare och ben, händer och fötter.

MOTARGUMENT 3
Ingen enskild levande varelse kan ”bli” en person om den inte redan är en person. Ingen levande varelse kan bli något annat än vad den redan är till sin natur. Något icke-mänskligt blir inte mänskligt av att det åldras och blir större.

MOTARGUMENT 4
Ritningar är inte hus och blir inte hus oavsett hur länge vi väntar. Men ett ekollon är vetenskapligt sett inget annat än en liten ek, precis som embryot är en liten människa. Även om inget hus någonsin varit en ritning, har varje ek en gång varit ett ekollon. Så är det med människan också. Varje människa har en gång varit ett embryo. Om embryot förstörs kommer det inte finnas någon bebis, någon tonåring eller vuxen. När bebisen dör, dör tonåringen. När embryot dör, dör bebisen.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid. 77-80).

MOTARGUMENT 1
Mänsklighet definieras rimligen utifrån tillhörighet till den mänskliga arten – inte utifrån utvecklingsstadium inom denna art. Det som gör en hund till en hund är att den härstammar från hundar. Det som gör en människa till en människa är att hon härstammar från människor. Hennes far var en människa och hennes mor var en människa, så hon kan inte vara något annat än människa.

MOTARGUMENT 2
Mänsklighet är inte en fråga om storlek, förmåga eller intelligensnivå. Abortförespråkare påpekar ofta att barn som aborteras tidigt är mindre än 4-5 cm långa eller väger mindre än 50-60 gram. Men vad är storlek för slags mått på mänsklighet. Är en basketspelare mer människa än någon som är hälften så lång? Vissa menar också att personer med högre intelligens och utbildning är mer mänskliga. Om ens mänsklighet avgörs av de förmågor man har för tillfället kan en människa som är medvetslös eller sjuk dödas eftersom hon inte visar tillräcklig intelligens och skicklighet. Ålder, storlek, IQ eller utvecklingsstadium handlar om gradskillnader, inte artskillnader. Vi tillhör den mänskliga arten. Vi besitter särskilda förmågor i olika utsträckning vid olika stadier av utvecklingen.

MOTARGUMENT 3
Det är ett vetenskapligt faktum att tankeprocesser pågår hos den ofödde. En fungerande hjärna med mätbara hjärnvågor finns på plats efter 40 dagars utveckling, vem är då vi att säga att dessa små hjärnor inte kan det som hjärnor gör, nämligen tänka?

MOTARGUMENT 4
Om den oföddes värde kan jämföras med ett djurs finns det ingen anledning att inte jämföra också födda personers värde med djurens. Problemet är inte huruvida man bör behandla djur humant; naturligtvis bör man det. Frågan är om människor ska behandlas humant.

MOTARGUMENT 5
Att krossa ett örnägg är ett allvarligt brott som bestraffas strängt. Alla vet att om man krossar ett örnägg innan det kläcks dödar man en örn. Vad innebär det då att utsätta någon för abort?

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid. 80-89).

MOTARGUMENT 1
En del kvinnor känner av sina barns närvaro tidigt, andra känner inget förrän flera månader senare. En människas förmåga eller oförmåga att erfara en annans närvaro har överhuvudtaget inget att göra med huruvida den andra personen existerar eller inte.

MOTARGUMENT 2
Livsduglighet är ett godtyckligt kriterium. Det kan för vissa betyda den tidpunkt när den ofödde är potentiellt förmögen att överleva utanför livmodern, vilket är beroende på tidpunkten för utvecklandet av barnets lungor. Men varför inte säga att barnet blir människa vid fjärde veckan eftersom det är då hjärtat börjar slå, eller vid sjätte veckan när hjärnvågor kan uppvisas.  Någon kan hävda att barnet blir människa när det tar sina första steg. Det finns objektivt sett bara en punkt då det för en stund sedan inte fanns en människa men det nu existerar en, och det är vid befruktningen.

MOTARGUMENT 3
I vid bemärkelse är många födda människor inte livsdugliga eftersom de är oförmögna att överleva utan andra människors stöd. Det kan gälla sjuka, funktionshindrade, spädbarn, tvååringar och äldre. Dessa personer är beroende av någon annan för att kunna leva, precis som den ofödde. En persons förmåga att överleva utan andras hjälp är ett dåligt kriterium för att avgöra hans mänsklighet.

MOTARGUMENT 4
Vissa abortliberala grupper menar att en människas liv börjar då barnet föds och drar sitt första andetag. Men detta visar på en missuppfattning, eftersom ett barns ”andning”, dess syreupptagning, börjar långt före födseln.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.90-96)

MOTARGUMENT 1
Vårt högtidlighållande av födelsedagar är kulturellt och inte vetenskapligt betingat. I Kina räknas en persons ålder från den uppskattade tidpunkten för befruktningen. Andra samhällen firar födelsedagar för att uppmärksamma den dag då det redan levande barnet inträdde i vår värld. Den dag barnet föds är den första dagen vi kan se, röra och hålla det. Den ofödde har inte börjat existera vid denna tidpunkt, utan har bara blivit en av oss här ute.

MOTARGUMENT 2
Begravningar är till för de efterlevande, inte för de döda. Det barn som dör i ett missfall är ett verkligt barn, men vi har inte fått chansen att lära känna det. Därför är upplevelsen av förlust ofta svagare än om barnet hade fötts och vi hade hunnit knyta an till det. Skillnaden ligger emellertid inte hos barnet, utan hos oss. Vare sig det gäller en född eller ofödd person är det så att ju mindre vi känner någon, desto mindre sörjer vi. Naturligtvis förminskas inte mänskligheten eller värdet av detta faktum.

MOTARGUMENT 3
Det finns inget i själva födseln som på något grundläggande sätt gör barnet annorlunda än det var innan det föddes. Inget trolleritrick finns som förvandlar ett barns natur eller värde bara för att det har flyttats från insidan till utsidan av livmodern.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.97-99).

Att människolivet börjar före födseln vet:

BARN. I ett nyhetsinslag berättade man om hur några barn hittade en container med aborterade foster. När de chockade kom springande till sina föräldrar, sa de att de hade hittat ”döda bebisar”. De satte ord på det uppenbara. För att man inte ska tro på det som är uppenbart måste man ha lärt sig att inte tro på det. Feministen Jean Garton har berättat hur hennes 3-årige son av misstag fick se en bild av en abort i tionde veckan. Hon sa att hans röst var fylld med sorg och frågade: ”Vem hade sönder bebisen?”

GRAVIDA. Har du någonsin hört en gravid kvinna säga: ”Cellklumpen sparkade mig” eller ”Mitt foster sparkade mig”. Det är alltid ”Mitt barn sparkade mig”.

LÄKARE. Tala med vilken läkare som helst, och han/hon kommer säga att när patienten är en gravid kvinna behandlas två patienter, inte bara en.

SAMHÄLLET. TV-annonser uppmanar gravida kvinnor att inte röka, dricka alkohol eller ta droger, eftersom det kan skada det ofödda barnet. År 1988 högg en man en kvinna i magen och dödade därmed ”fostret” i hennes mage. Trots att kvinnan överlevde dömdes mannen för att ha tagit ett människoliv. Ändå hade det varit helt lagligt för kvinnan att anlita en abortläkare för att döda samma barn. Varför betraktas en handling som resulterar i samma ofödda barns död i det ena fallet som mord och i det andra fallet som en acceptabel åtgärd?

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.99-106).

MOTARGUMENT 1
Abortliberalen Barbara Ehrenreich skriver i New York Times: ”En kvinna kan, beroende på om graviditeten är önskad eller inte, tänka på sitt foster antingen som ett barn eller som enbart en samling celler. Detta är inget uttryck för moralisk förvirring, utan för valfrihet i praktiken”. I detta angreppssätt görs inte mitt val i ljuset av vetenskapliga och etiska realiteter. Mitt eget val är i sig självt den enda relevanta verkligheten, som överskuggar alla fakta. Men om samhället fungerade på detta sätt skulle allt dödande av människor vara försvarbart. Den verkliga frågan skulle då inte handla om värdet av den dödade, utan om det fria valet för den som dödade. Om en man inte längre vill ha sin fru kan han tänka på henne som en icke-person. Väljer han att döda henne skulle det inte vara ett uttryck för ”moralisk förvirring” utan för ”valfrihet i praktiken”.

Så fort vi medger att de ofödda är människor borde detta avgöra frågan om deras rätt till liv.

MOTARGUMENT 2
Rätten att leva ökar inte med ålder och storlek, utan är en rättighet för varje människa. Någon har rättfärdigat abort utifrån tron att ”mänskligt värde och mänskliga rättigheter växer med den fysiologiska utvecklingen”. Men då skulle vuxna ha större rätt att leva än tonåringar, som har större rätt att leva än spädbarn. Rätten att leva är inte i mindre utsträckning en rättighet för ett barn, fött eller ofött, än för en vuxen.

MOTARGUMENT 3
Jämförelsen mellan ett barns rättigheter och en moders rättigheter är inte korrekt. Två mänskliga varelser är jämlika och har samma rättigheter. En mor har lika mycket rätt att leva som vilket barn som helst. Men vid nästan samtliga aborter är moderns rätt att leva ingen aktuell fråga eftersom hennes liv inte är hotat. Vad som står på spel vid en abort är moderns livsstil kontra barnets liv. Rätten till en viss livsstil är aldrig absolut eller ovillkorlig; den är alltid beroende av den effekt den har på andra människor. En människas rätt till en önskad livsstil är inte större än en annan människas rätt till liv.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.112-119).

MOTARGUMENT 1
Alla civiliserade samhällen begränsar en individs frihet att välja så fort detta val skadar en oskyldig person. När jag håller föredrag brukar jag säga: ”Ja, jag tror att varje människa har rätt att göra vad hon vill med sin kropp. Jag är för det fria valet. Det är därför jag tror att varje man har rätt att våldta en kvinna om det är hans val. Det är ju hans kropp, och han gör ju vad han vill med den.” Efter att chocken lagt sig brukar jag be dem peka ut det felaktiga i det argumentet. Det är inte alltid en dygd att vara för valfrihet. Alla lagar lägger på oss ett moraliskt synsätt och begränsar individens handlingsutrymme. T.ex. lagar mot rattfylla och barnmisshandel. När andra människors rättigheter står på spel – och då i synnerhet när deras liv står på spel – måste varje anständigt samhälle inskränka individens valfrihet.

MOTARGUMENT 2
”Rätten att välja” har blivit en magisk slogan som förefaller göra alla val lika goda. Men vi måste alltid fråga oss vilka val. Vi är alla för valfrihet när det gäller religion, politik eller människors boende, bil och tusentals andra frågor som har med personliga preferenser att göra. Men de flesta av oss är definitivt inte för valfrihet när det gäller våldtäkt, mord, kidnappning eller barnmisshandel. Närhelst vi hör begreppet ”rätten att välja” måste vi ställa den allra viktigaste frågan: Vilka val talar vi om?

MOTARGUMENT 3
De som är för valfrihet i fråga om aborter är det ofta inte när det gäller andra frågor där mindre står på spel. Efter att jag talat på en skola om min abortkritiska hållning, tog den abortliberale läraren med mig till personalmatsalen. Han pekade på ett bord där fyra lärare satt och rökte, och sa: ”Lyckligtvis är det här sista veckan som rökning kommer att vara tillåten härinne. Sedan blir det förbjudet.” I vänlig ton sa jag: ”Jag märker att du egentligen inte är för valfrihet.” Förvånad förklarade han: ”Men cigarettrök skadar andra människor.” ”Det gör abort också”, sa jag.

Många människor som är för valfrihet vid abort stödjer lagar som kräver att folk ska använda säkerhetsbälte. De är emot valfrihet eftersom säkerhetsbälten räddar liv. Både rökare och icke-rökare har rätt att bestämma över sina egna kroppar, men vi inser att rökarens rätt att röka upphör i det ögonblick den inkräktar på icke-rökarens rätt till sin hälsa. När liv står på spel kan och bör ”rätten att välja” begränsas av samhället.

MOTARGUMENT 4
Alla är för valfrihet när det gäller sådana val som görs före graviditeten. Män och kvinnor är fria att välja att avstå från sex eller att använda preventivmedel eller att inte göra någotdera. Men när en kvinna är gravid har det val hon gjort frambringat en ny mänsklig varelse.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.119-121).

MOTARGUMENT 1
Aborterna som sker varje år innebär att väldigt många kvinnor inte får styra över sin egen kropp. Ungefär hälften av alla aborterade barn är flickor. En kvinna som fortsätter sin graviditet kan fortfarande utöva grundläggande, om än inte absolut, makt över sin egen kropp. En flicka som aborteras har vare sig kropp eller liv längre och kommer aldrig få förmånen att utöva någon sådan makt.

MOTARGUMENT 2
Inte alla handlingar som utförs med vår kropp är riktiga och ska heller inte ha lagligt skydd. Många orter i USA har lagar mot att urinera offentligt. Prostitution är vanligtvis förbjuden, så även drogmissbruk. De flesta av oss stödjer dessa lagar. Min hand är en del av min kropp, men jag är inte fri att använda den till att slå dig eller stjäla från dig. Nyckelfrågan är om det en människa gör med sin kropp leder till betydande skada för andra. Att abort gör det, är självklart.

MOTARGUMENT 3
Alltför ofta blir ”rätten att styra över mitt liv” detsamma som rätten att skada och förtrycka andra för egen vinnings skull. Närhelst en grupp människor slår fast sin rätt att bestämma över andra människors öde är det början till förtryck. Vita utnyttjade svarta för att öka sin egen livskvalitet, på de svartas bekostnad. Män har ofta utnyttjat kvinnor för att kunna leva som de vill, men på kvinnors bekostnad. Ironiskt nog blir samma förtryck som kvinnor ofta lidit under män påtvingat det ofödda barnet vid en abort.

MOTARGUMENT 4
Kontroll över kroppen kan utövas för att förhindra graviditet från första början. Förutom i de sällsynta fall då graviditeten är en följd av våldtäkt, har en havande kvinna gjort val beträffande kontrollen över sin egen kropp som har resulterat i graviditeten. Hon har valt om hon ska ha sex och om hon i så fall ska använda preventivmedel. Hon är i sin fulla rätt att göra dessa val, och jag skulle inte vilja att dessa rättigheter togs ifrån henne. Men dessa kontrollval som hon redan gjort har fört med sig ett helt nytt scenario, där inte bara hennes personliga preferenser, utan också en annan människas liv, nu står på spel. Kvinnans första kontrollområde – sex och preventivmedel – var personliga och privata, men frågan om abort är inte personlig och privat. Den berör direkt en annan människas liv och blir därför något som angår ett anständigt samhälle.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.124-126).

MOTARGUMENT 1
De tidiga feministerna var abortkritiker, inte abortliberaler. Susan B. Anthony var radikal feminist på den tiden då kvinnor inte hade rösträtt. Hon kallade abort för barnamord och såg det som ett sätt att utnyttja både mor och barn. Senare följde en ny sorts feminister, varav den mest framgångsrika var Margaret Sanger, grundare av Planned Parenthood, som förespråkade abort som en väg till sexuell frigörelse, födelsekontroll och rashygien. Den tidigare abortläkaren Berard Nathanson, som senare blev pro-life, säger att de medvetet länkade abortfrågan till kvinnofrågan. Det fanns en omsorg om kvinnors rättigheter och abortfrågan drogs med i dess kölvatten.

MOTARGUMENT 2
Feministen Alice Paul kallade abort ”den yttersta exploateringen av kvinnor” och vissa aktiva feminister är fortfarande starka motståndare till abort. Både män och kvinnor borde vara fria att kunna stödja vissa delar av den feministiska rörelsen utan att behöva stödja andra. Man kan vara för vissa eller de flesta av de feministiska idealen och samtidigt vara emot abort, eftersom abort tar livet av barn.

MOTARGUMENT 3
Kvinnliga rättigheter har ingen naturlig koppling till aborträtten. Kate Michelman menar att ”Vi måste påminna människor om att abort är garantin för kvinnans rätt att välja och att delta fullt ut i samhällets sociala och politiska liv”. Men en gravid kvinna kan delta fullt ut i samhället, och kan hon inte det är lösningen att ändra på samhället, inte att döda små barn.

MOTARGUMENT 4
Aborterna har blivit den mest effektiva metoden för att utöva sexism som någonsin uppfunnits, då de rensar världen på mängder av oönskade kvinnor. En av kvinnorörelsens stora ironier är att den genom sitt abortförespråkande har godkänt den enskilt främsta metoden att beröva kvinnor deras mest grundläggande rättighet – rätten att leva. Abort har blivit det huvudsakliga sättet at göra sig av med oönskade kvinnor över hela världen. En undersökning av ett dussintal byar i Indien avslöjade följande skrämmande statistik: Av en population på 10 000 var endast 50 flickor. Resten av flickorna, tusentals av dem, hade aborteras då fostervattenprov hade visat att de var av kvinnligt kön. Flickor betraktas som en ekonomisk börda. P g a användningen av fostervattenprov vid könsselektiva aborter, är nu 2/3 av barnen som föds i Kina pojkar. År 2000 utfärdade demografer varningar om att Kina är på väg mot en befolkningskatastrof. Det är redan nu så att 70 miljoner kinesiska män i åldrarna 25-49 måste förbli ungkarlar – en situation som lett till hustruhandel. Under deras ettbarnspolitik drivs människor att abortera flickor eftersom de, om de bara får ha ett barn, vill ha en pojke. Eftersom fler flickor än pojkar blir dödade genom kopplingen mellan fostervattenprov och abort har upprörda feminister gett detta förfarande namnet ”femicide”.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.134-140).

MOTARGUMENT 1
Att påstå att kvinnor inte har något val är att stödja abort, inte det fria valet. En av aborträttsrörelsens stora ironier är att den har gett många kvinnor intrycket att de inte har något annat val än att göra abort. Abort framställs ständigt som det bättre valet. Eftersom de fått lära sig att abort är den enklaste vägen ur en svår situation pressar ofta fäder, mödrar, pojkvänner, makar, skolkuratorer, läkare, media m.fl. den gravida kvinnan till beslut som är mera deras än hennes eget. Studier bekräftar att många kvinnor känner sig pressade till att göra abort.

MOTARGUMENT 2
De som verkligen försvarar det fria valet borde presentera flera olika valmöjligheter för en kvinna i stället för att bara förespråka abort. Om vi är för det fria valet, varför är då inte läkare, skolor och abortkliniker skyldiga att informera kvinnan om tillgängliga valmöjligheter? En vän till mig som tidigare var kurator på en abortklinik sa detta: ”Jag var helt ovetande om tillgängliga alternativ till abort … Dessutom var jag helt omedveten om medicinska fakta … mitt jobb var att hålla kvinnorna på gott humör …”

MOTARGUMENT 3
”Abort eller ett olyckligt liv” är en falsk framställning av valmöjligheterna. Det hindrar kvinnor från att efterfråga – och samhället från att uppbåda – positiva alternativ. Vi måste undvika fällan det innebär att framställa valet som att det handlar om abort eller ett olyckligt liv, som om det inte vore något lidande involverat vid en abort, och det inte fanns några andra alternativ. Med tanke på att Planned Parenthood tjänar miljontals dollar årligen på aborter, något som ger dem ett starkt egenintresse ifråga om aborträtten, hur kan vi förvänta oss att de skulle erbjuda kvinnor som befinner sig i en krisgraviditet reella och opartiska alternativ?

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.141-143).

MOTARGUMENT 1
Privatliv är aldrig en absolut rättighet, utan något som alltid styrs av andra rättigheter. Vad skulle vi tänka om en man som försvarade misshandel av sin fru utifrån principen ”vad jag gör i mitt hem är min ensak”? Dödande som sker privat är inte mer acceptabelt eller mindre destruktivt än dödande som sker offentligt.

MOTARGUMENT 2
En läkares uppmuntran eller hjälp förändrar varken abortens natur, konsekvenser eller moraliska innebörd. En läkares råd väger tungt när det handlar om tonsiller, gallblåsor och cancer. Detta är angelägenheter för fysiologin och patologin – inte för etiken. Läkare har medicinsk och ibland kirurgisk utbildning, men deras moraliska ståndpunkter är inte alltid lika pålitliga som deras medicinska diagnoser. Många läkare sätter människans välmående framför egennytta eller pengar, medan andra tyvärr inte gör det. Att läkare är kapabla till påfallande inkompetenta moraliska bedömningar fick vi ett tydligt bevis på av tyska läkare under 2:a världskriget.

MOTARGUMENT 3
Barnets far är också ansvarig för barnet och borde få ta del i beslutsfattandet. Å ena sidan får en man höra att fadern borde ta ansvar för en oönskad graviditet, en situation han bidragit till att skapa. Å andra sidan säger man till samme man att abort är något som han inte har att göra med. Hur skall vi förvänta oss att han skall handla ansvarsfullt? Ironiskt nog tillåter och uppmuntrar den fria aborten män att utnyttja kvinnor sexuellt utan rädsla att behöva ta ansvar för eventuella barn.

MOTARGUMENT 4
Det som antyds i ”bara mellan kvinnan och hennes läkare”-argumentet är att ingen annan behöver hantera konsekvenserna av beslutet. Men det stämmer inte – tvärtom har abort kraftfull långsiktig inverkan på män. Fadern drabbas i många fall av svår sorg och skuld som en följd av aborten. Borde inte han ha något att säga till om, eftersom hans liv så märkbart kommer att påverkas?

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.126-129).

MOTARGUMENT 1
Att personligen vara emot abort men försvara andras rätt att göra abort är logiskt motsägelsefullt och moraliskt förvirrat. Det är som att säga: ”Jag är personligen emot barnmisshandel, men jag försvarar min grannes rätt att misshandla sina barn …”.

MOTARGUMENT 2
Att vara för valfrihet ifråga om abort är detsamma som att vara för abort. Jag har hört folk säga: ”Jag är inte för abort – jag är för det fria valet”. Min respons är alltid densamma: ”Varför reagerar du mot att jag säger att du är för abort? Är det något fel med abort? Tänk dig att du hörde någon argumentera på det här sättet för kokainförsäljning: ”Jag personligen är inte för narkotikahandeln, men det här är en fråga som bara angår knarkhandlaren och hans advokat.” Ifråga om moralisk påverkan är det ingen större skillnad mellan dem som är för narkotikahandeln och dem som inte gillar det personligen men anser att det bör vara lagligt. Eller tänk dig att någon som är för valfrihet när det gäller våldtäkt säger att det inte är samma sak som att vara för våldtäkt. Men vad är egentligen skillnaden? Är det inte så att den som är för ett fritt val avseende våldtäkt i praktiken är för ett tillåtande av våldtäkter?

MOTARGUMENT 3
Det som är lagligt är inte alltid rätt. Civilrätt avgör inte vad som är moraliskt rätt. Snarare ska lagarna spegla en moral som existerar oberoende av lagen.  Under hundratals år hävdade slavägare att slavarna var deras egendom och inte riktiga människor. De framhöll att eftersom slaveriet var lagligt hade ingen rätt att motsätta sig det. Men Abraham Lincoln ifrågasatte slaveriet och dess moraliska legitimitet: ”Om inte slaveriet är fel”, sade han, ”så är ingenting fel”. År 1940 kunde en tysk läkare döda judar helt inom lagens ramar, medan han i USA däremot hade blivit åtalad för mord. På 70-talet kunde en amerikansk läkare på laglig väg döda ofödda barn, medan han i Tyskland skulle ha blivit åtalad för mord. Lagar ändras, men inte sanning och rättvisa.

MOTARGUMENT 4
Prolife-aktivister får höra från aborträttsförespråkare: ”Om du inte gillar abort behöver du inte göra någon abort”. Det är som att säga till någon som var emot slaveriet: ”Om du inte gillar slaveri behöver du inte ha slavar”, eller säga till Dietrich Bonhoeffer: ”Om du inte gillar Förintelsen behöver du inte döda någon jude”. Att begära att prolife-rörelsen inte ska ”tvinga på andra sina åsikter” medan man hävdar att de ”har rätt att tycka vad de vill” är att avslöja den ofattbara okunnighet man grundar sitt ställningstagande på.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.144-148).

MOTARGUMENT 1
Det är skillnad mellan en oönskad graviditet och ett oönskat barn. Många barn som först inte är önskade av sina mödrar har blivit väldigt efterlängtade senare under graviditeten och ännu mer vid födseln. Dessutom är det många barn som var efterlängtade vid födseln som sedan inte är särskilt önskade när de gråter mitt i natten sex veckor senare. Ska föräldrarnas känslor inför barnet fortfarande få avgöra om det förtjänar att leva? Om det är en godtagbar måttstock för födseln, så varför inte efter?

MOTARGUMENT 2
”Oönskad” är inte en beskrivning av en egenskap hos barnet, utan av en inställning hos föräldrarna. ”Att önska” handlar bara om en persons subjektiva och föränderliga känsla gentemot någon annan. Det oönskade barnet är en riktig människa oavsett vilka känslor någon annan har gentemot det. I åratal blev kvinnor förödmjukade genom att deras värde avgjordes av hur eftertraktade de var bland männen. Precis som en kvinna har ett verkligt värde oavsett om en man bejakar det eller inte, har ett barn ett värde oavsett om barnets far eller mor bejakar det eller inte.

MOTARGUMENT 3
Varje barn är önskat av någon. Det finns inga oönskade barn. 1,5 miljoner amerikanska familjer vill adoptera, en del så gärna att bristen på tillgängliga barn för adoption har blivit orsak till djup depression. Det är inte bara ”normala” barn som efterfrågas – många kan tänka sig barn med t ex Downs Syndrom … Detta har inte något direkt att göra med den moraliska frågan kring abort. Även om det inte fanns någon som önskade adoptera ett barn, skulle det fortfarande inte vara rätt att döda det. Poängen är helt enkelt, att om någon inte vill ta emot ett barn så finns det andra som vill ha det.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.150-153).

MOTARGUMENT 1
Ett brev som undertecknats ”Hatar hycklare” kom in till en amerikansk tidning och ifrågasätter på ett aggressivt sätt människor som är emot abort: ”Varför erbjuder du dig inte att sitta barnvakt åt ett barn till en ensamstående mor så att hon kan jobba? Varför har du inte öppnat din dörr för en gravid tonåring vars föräldrar kastat ut henne då hon valde att inte göra abort?”

Det här resonemanget innehåller två grundläggande fel. För det första är det möjligt att uppmärksamma andra på en orättvisa även om man inte erbjuder lösningen. Folk kunde hävda att slaveri var fel även om de inte öppnade sitt hem för en slav. En man kan säga att det är fel av hans granne att slå sin fru, även om han inte har möjlighet att ge henne skydde i sitt eget hem. Det andra är att om man påpekar orättvisor borde man själv vara en del av lösningen. Vem säger att prolife-folket inte gör det som de påstås inte göra? Sanningen är att de gör det! Prolife-rörelser driver långt över 3 000 hjälpcentra för gravida kvinnor i USA. Familjer i prolife-rörelsen erbjuder kvinnor gratis mat och husrum. Prolife-läkare erbjuder kostnadsfri medicinsk hjälp och advokater bistår kvinnor juridiskt.

MOTARGUMENT 2
Det är abortklinikerna som inte erbjuder något stöd till kvinnor som vill ha något annat än abort. Om en 15-årig flicka kommer till en abortklinik utan pengar, utan någon som hjälper henne, men inte önskar genomgå en abort, vilken hjälp blir hon då erbjuden? Svaret är alltid detsamma. Ingen. Abortförespråkare erbjuder ingen hjälp. De erbjuder bara abort.

Många tidigare abortläkare har stigit fram och berättat sina historier och avslöjat ett mönster av likgiltighet, materialism och bedrägeri. Jag utmanar vem som helst att göra sina egna undersökningar och se vem som gör mest, till lägst kostnad och med störst omsorg, för att hjälpa gravida kvinnor. Om du inte bara lyssnar på vad endera sidan säger om den andra, utan verkligen undersöker vad båda sidorna ägnar sig åt, så har jag inga som helst tvivel om vad du kommer att upptäcka. Prolife-anhängare är aktivt engagerade i stödinsatser för kvinnor som befinner sig i krisgraviditeter och svåra familjesituationer.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.263-268).

PROLIFE-ARGUMENT 1
Det är en stor och grundläggande skillnad mellan spermier och obefruktade ägg, och ett befruktat ägg (zygot). Liksom celler från ditt hår eller ditt hjärta har varken spermien eller ägget kapaciteten att bli något annat än vad de är. När däremot ett ägg och en spermie förenas är det början på ett nytt självständigt mänskligt liv, satt i självstyrd snabb förändring.

PROLIFE-ARGUMENT 2
En film med namnet ”The Gift of Choice” hävdar att den ofödde utgör ”en potential till en framtida person” i motsats till en faktisk person. Men det som blir kvar efter en abort är små men perfekt formade kroppsdelar: armar och ben, händer och fötter.

PROLIFE-ARGUMENT 3
Ingen enskild levande varelse kan ”bli” en person om den inte redan är en person. Ingen levande varelse kan bli något annat än vad den redan är till sin natur. Något icke-mänskligt blir inte mänskligt av att det åldras och blir större.

PROLIFE-ARGUMENT 4
Ritningar är inte hus och blir inte hus oavsett hur länge vi väntar. Men ett ekollon är vetenskapligt sett inget annat än en liten ek, precis som embryot är en liten människa. Även om inget hus någonsin varit en ritning, har varje ek en gång varit ett ekollon. Så är det med människan också. Varje människa har en gång varit ett embryo. Om embryot förstörs kommer det inte finnas någon bebis, någon tonåring eller vuxen. När embryot dör, dör bebisen. När bebisen dör, dör tonåringen.

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 77-80).

PROLIFE-ARGUMENT 1
En del kvinnor känner av sina barns närvaro tidigt, andra känner inget förrän flera månader senare. En människas förmåga eller oförmåga att erfara en annans närvaro har överhuvudtaget inget att göra med huruvida den andra personen existerar eller inte.

PROLIFE-ARGUMENT 2
Livsduglighet är ett godtyckligt kriterium. Det kan för vissa betyda den tidpunkt när den ofödde är potentiellt förmögen att överleva utanför livmodern, vilket är beroende på tidpunkten för utvecklandet av barnets lungor. Men varför inte säga att barnet blir människa vid fjärde veckan eftersom det är då hjärtat börjar slå, eller vid sjätte veckan när hjärnvågor kan uppvisas.  Någon kan hävda att barnet blir människa när det tar sina första steg. Det finns objektivt sett bara en punkt då det för en stund sedan inte fanns en människa men det nu existerar en, och det är vid befruktningen.

PROLIFE-ARGUMENT 3
I vid bemärkelse är många födda människor inte livsdugliga eftersom de är oförmögna att överleva utan andra människors stöd. Det kan gälla sjuka, funktionshindrade, spädbarn, tvååringar och äldre. Dessa personer är beroende av någon annan för att kunna leva, precis som den ofödde. En persons förmåga att överleva utan andras hjälp är ett dåligt kriterium för att avgöra hans mänsklighet.

PROLIFE-ARGUMENT 4
Vissa abortliberala grupper menar att en människas liv börjar då barnet föds och drar sitt första andetag. Men detta visar på en missuppfattning, eftersom ett barns ”andning”, dess syreupptagning, börjar långt före födseln.

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 90-96).

Att människolivet börjar före födseln vet:

BARN. I ett nyhetsinslag berättade man om hur några barn hittade en container med aborterade foster. När de chockade kom springande till sina föräldrar, sa de att de hade hittat ”döda bebisar”. De satte ord på det uppenbara. För att man inte ska tro på det som är uppenbart måste man ha lärt sig att inte tro på det. Feministen Jean Garton har berättat hur hennes 3-årige son av misstag fick se en bild av en abort i tionde veckan. Hon sa att hans röst var fylld med sorg och frågade: ”Vem hade sönder bebisen?”

GRAVIDA. Har du någonsin hört en gravid kvinna säga: ”Cellklumpen sparkade mig” eller ”Mitt foster sparkade mig”. Det är alltid ”Mitt barn sparkade mig”.

LÄKARE. Tala med vilken läkare som helst, och han/hon kommer säga att när patienten är en gravid kvinna behandlas två patienter, inte bara en.

SAMHÄLLET. TV-annonser uppmanar gravida kvinnor att inte röka, dricka alkohol eller ta droger, eftersom det kan skada det ofödda barnet. År 1988 högg en man en kvinna i magen och dödade därmed ”fostret” i hennes mage. Trots att kvinnan överlevde dömdes mannen för att ha tagit ett människoliv. Ändå hade det varit helt lagligt för kvinnan att anlita en abortläkare för att döda samma barn. Varför betraktas en handling som resulterar i samma ofödda barns död i det ena fallet som mord och i det andra fallet som en acceptabel åtgärd?

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 99-106).

PROLIFE-ARGUMENT 1
Alla civiliserade samhällen begränsar en individs frihet att välja så fort detta val skadar en oskyldig person. När jag håller föredrag brukar jag säga: ”Ja, jag tror att varje människa har rätt att göra vad hon vill med sin kropp. Jag är för det fria valet. Det är därför jag tror att varje man har rätt att våldta en kvinna om det är hans val. Det är ju hans kropp, och han gör ju vad han vill med den.” Efter att chocken lagt sig brukar jag be dem peka ut det felaktiga i det argumentet. Det är inte alltid en dygd att vara för valfrihet. Alla lagar lägger på oss ett moraliskt synsätt och begränsar individens handlingsutrymme. T.ex. lagar mot rattfylla och barnmisshandel. När andra människors rättigheter står på spel – och då i synnerhet när deras liv står på spel – måste varje anständigt samhälle inskränka individens valfrihet.

PROLIFE-ARGUMENT 2
”Rätten att välja” har blivit en magisk slogan som förefaller göra alla val lika goda. Men vi måste alltid fråga oss vilka val. Vi är alla för valfrihet när det gäller religion, politik eller människors boende, bil och tusentals andra frågor som har med personliga preferenser att göra. Men de flesta av oss är definitivt inte för valfrihet när det gäller våldtäkt, mord, kidnappning eller barnmisshandel. Närhelst vi hör begreppet ”rätten att välja” måste vi ställa den allra viktigaste frågan: Vilka val talar vi om?

PROLIFE-ARGUMENT 3
De som är för valfrihet i fråga om aborter är det ofta inte när det gäller andra frågor där mindre står på spel. Efter att jag talat på en skola om min abortkritiska hållning, tog den abortliberale läraren med mig till personalmatsalen. Han pekade på ett bord där fyra lärare satt och rökte, och sa: ”Lyckligtvis är det här sista veckan som rökning kommer att vara tillåten härinne. Sedan blir det förbjudet.” I vänlig ton sa jag: ”Jag märker att du egentligen inte är för valfrihet.” Förvånad förklarade han: ”Men cigarettrök skadar andra människor.” ”Det gör abort också”, sa jag. Många människor som är för valfrihet vid abort stödjer lagar som kräver att folk ska använda säkerhetsbälte. De är emot valfrihet eftersom säkerhetsbälten räddar liv. Både rökare och icke-rökare har rätt att bestämma över sina egna kroppar, men vi inser att rökarens rätt att röka upphör i det ögonblick den inkräktar på icke-rökarens rätt till sin hälsa. När liv står på spel kan och bör ”rätten att välja” begränsas av samhället.

PROLIFE-ARGUMENT 4
Alla är för valfrihet när det gäller sådana val som görs före graviditeten. Män och kvinnor är fria att välja att avstå från sex eller att använda preventivmedel eller att inte göra någotdera. Men när en kvinna är gravid har det val hon gjort frambringat en ny mänsklig varelse.

Ovanstående argument är hämtade från boken ”Till de oföddas försvar” av Randy Alcorn (sid.119-121).

PROLIFE-ARGUMENT 1
De tidiga feministerna var abortkritiker, inte abortliberaler. Susan B. Anthony var radikal feminist på den tiden då kvinnor inte hade rösträtt. Hon kallade abort för barnamord och såg det som ett sätt att utnyttja både mor och barn. Senare följde en ny sorts feminister, varav den mest framgångsrika var Margaret Sanger, grundare av Planned Parenthood, som förespråkade abort som en väg till sexuell frigörelse, födelsekontroll och rashygien. Den tidigare abortläkaren Bernard Nathanson, som senare blev pro-life, säger att de medvetet länkade abortfrågan till kvinnofrågan. Det fanns en omsorg om kvinnors rättigheter och abortfrågan drogs med i dess kölvatten.

PROLIFE-ARGUMENT 2
Feministen Alice Paul kallade abort för ”den yttersta exploateringen av kvinnor” och vissa aktiva feminister är fortfarande starka motståndare till abort. Både män och kvinnor borde vara fria att kunna stödja vissa delar av den feministiska rörelsen utan att behöva stödja andra. Man kan vara för vissa eller de flesta av de feministiska idealen och samtidigt vara emot abort, eftersom abort tar livet av barn.

PROLIFE-ARGUMENT 3
Kvinnliga rättigheter har ingen naturlig koppling till aborträtten. Kate Michelman menar att ”Vi måste påminna människor om att abort är garantin för kvinnans rätt att välja och att delta fullt ut i samhällets sociala och politiska liv”. Men en gravid kvinna kan delta fullt ut i samhället, och kan hon inte det är lösningen att ändra på samhället, inte att döda små barn.

PROLIFE-ARGUMENT 4
Aborterna har blivit den mest effektiva metoden för att utöva sexism som någonsin uppfunnits, då de rensar världen på mängder av oönskade kvinnor. En av kvinnorörelsens stora ironier är att den genom sitt abortförespråkande har godkänt den enskilt främsta metoden att beröva kvinnor deras mest grundläggande rättighet – rätten att leva.

Abort har blivit det huvudsakliga sättet att göra sig av med oönskade kvinnor över hela världen. En undersökning av en mängd byar i Indien avslöjade följande skrämmande statistik: Av en population på 10 000 var endast 50 flickor. Resten av flickorna, tusentals av dem, hade aborterats eftersom flickor betraktas som en ekonomisk börda.

År 2000 utfärdade demografer varningar om att Kina är på väg mot en befolkningskatastrof. Redan nu är det så att 70 miljoner kinesiska män i åldrarna 25-49 måste förbli ungkarlar – en situation som lett till hustruhandel. Under Kinas ettbarnspolitik drevs nämligen människor att abortera flickor eftersom de, om de bara får ha ett barn, vill ha en pojke. Eftersom fler flickor än pojkar blir dödade genom kopplingen mellan fostervattenprov och abort har upprörda feminister gett detta förfarande namnet ”femicide”.

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 134-140).

PROLIFE-ARGUMENT 1
Är privatliv en rättighet? Naturligtvis, men samhället bejakar samtidigt att vissa rättigheter står högre än andra? Kan en persons rätt till privatliv väga tyngre än en annan persons rätt att leva? Självklart inte!

PROLIFE-ARGUMENT 2
Privatliv är aldrig en absolut rättighet, utan något som alltid styrs av andra rättigheter. Vad skulle vi tänka om en man som försvarade misshandel av sin fru utifrån principen ”vad jag gör i mitt hem är min ensak”. Dödande som sker privat är inte mer acceptabelt eller mindre destruktivt än dödande som sker offentligt.

PROLIFE-ARGUMENT 3
En läkares uppmuntran eller hjälp förändrar varken abortens natur, konsekvenser eller moraliska innebörd. En läkares råd väger tungt när det handlar om tonsiller, gallblåsor och cancer. Detta är angelägenheter för fysiologin och patologin – inte för etiken. Läkare har medicinsk och ibland kirurgisk utbildning, men deras moraliska ståndpunkter är inte alltid lika pålitliga som deras medicinska diagnoser. Många läkare sätter människans välmående framför egennytta eller pengar, medan andra tyvärr inte gör det. Att läkare är kapabla till påfallande inkompetenta moraliska bedömningar fick vi ett tydligt bevis på av tyska läkare under andra världskriget.

PROLIFE-ARGUMENT 4
Barnets far är också ansvarig för barnet och borde få ta del i beslutsfattandet. Å ena sidan får en man höra att fadern borde ta ansvar för en oönskad graviditet, en situation han bidragit till att skapa. Å andra sidan säger man till samme man att abort är något som han inte har att göra med. Hur skall vi förvänta oss att han skall handla ansvarsfullt? Ironiskt nog tillåter och uppmuntrar den fria aborten män att utnyttja kvinnor sexuellt utan rädsla att behöva ta ansvar för eventuella barn.

PROLIFE-ARGUMENT 5
Det som antyds i argumentet ”bara mellan kvinnan och hennes läkare” är att ingen annan behöver hantera konsekvenserna av beslutet. Men det stämmer inte. Tvärtom har abort kraftfull långsiktig inverkan på män. Fadern drabbas i många fall av svår sorg och skuld som en följd av aborten. Borde inte han ha något att säga till om, eftersom hans liv så märkbart kommer att påverkas?

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 126-129).

PROLIFE-ARGUMENT 1
Att ett ofött barn skulle vara oönskat handlar oftast om en tillfällig känsla. Ett barn som finns i sin mammas livmoder har redan blivit till och har rätt att välkomnas, hur oplanerad graviditeten eventuellt än är. Barnet har inget ansvar för att det blivit till och ska inte behöva betala med sitt liv för att det (ofta tillfälligt) anses ovälkommet under graviditeten. Ibland kan en graviditet, som från början var välkommen, dessvärre också bli ovälkommen om det ofödda barnet konstateras ha någon allvarlig avvikelse eller sjukdom, och istället för att få stöd kan föräldrar då känna press från vården att göra abort. Det finns många som ångrar att de gjort abort, men det är svårt att hitta någon som ångrar att de födde sitt barn, trots att graviditeten från början var oplanerad.

PROLIFE-ARGUMENT 2
Varje barn är önskat av någon. Det finns inga oönskade barn. 1,5 miljoner amerikanska familjer vill adoptera, en del så gärna att bristen på tillgängliga barn för adoption har blivit orsak till djup depression. Det är inte bara ”normala” barn som efterfrågas – många kan tänka sig barn med t ex Downs Syndrom … Detta har inte något direkt att göra med den moraliska frågan kring abort. Även om det inte fanns någon som önskade adoptera ett barn, skulle det fortfarande inte vara rätt att döda det. Poängen är helt enkelt, att om någon inte vill ta emot ett barn så finns det andra som vill ha det.

PROLIFE-ARGUMENT 3
”Oönskad” är inte en beskrivning av en egenskap hos barnet, utan av en inställning hos föräldrarna. ”Att önska” handlar bara om en persons subjektiva och föränderliga känsla gentemot någon annan. Det oönskade barnet är en riktig människa oavsett vilka känslor någon annan har gentemot det. I åratal blev kvinnor förödmjukade genom att deras värde avgjorde av hur eftertraktade de var bland männen. Precis som en kvinna har ett verkligt värde oavsett om en man bejakar det eller inte, har ett barn ett värde oavsett om hans far eller mor bejakar det eller inte.

Källa: ”Till de oföddas försvar” (2013), Randy Alcorn (sid. 150-153).