De vanligaste frågorna om samvetsfrihet
Varför bli barnmorska om man inte vill utföra de uppgifter som ingår?
Vissa menar att det är väl samma sak som att utbilda sig till präst om man är ateist eller att som vegan söka jobb på ett slakteri. Sådana argument fungerar enbart som jämförelse om en barnmorska skulle vilja avstå från huvuduppgiften, som är att förlösa barn.
Många barnmorskor arbetar på förlossningsavdelningar och kommer aldrig i kontakt med aborter i sitt arbete. Vid förlossningsavdelningar i Sverige sker enbart sena aborter efter graviditetsvecka 18, och dessa utgör statistiskt sett ungefär en abort per sjukhus och år. Att se till att samvetsfrihet finns för dessa aborter skulle alltså inte behöva vara ett stort problem.
Argumenten trivialiserar också frågan om liv och död. Arbetsuppgifter som t ex att byta däck på en bilverkstad eller att servera kött på en restaurang kan inte jämföras med en arbetsuppgift som handlar om liv och död.
Källa: Wigort-Yngvesson, Frihet till samvete
Men det är väl ingen mänsklig rättighet att utbilda sig till barnmorska?
Ingen seriös förespråkare av samvetsfrihet för barnmorskor har någonsin hävdat det. Dock är samvetsfrihet en mänsklig rättighet som bör fungera i arbetslivet, i etiskt känsliga frågor om liv och död. Det är främst i diktaturer som samvetsfrihet inte finns och där måste man döva sitt samvete för att få behålla jobbet. Sådant hör inte hemma i en demokrati som vill främja mångfald. Det allra vanligaste i västvärlden är att barnmorskor har rätt till samvetsfrihet. Det är Sverige som sticker ut och hamnar i samma kategori som exempelvis Kina och Nordkorea.
Huvuduppgiften för barnmorskor är att förlösa barn. En stor del av barnmorskor arbetar på förlossningsavdelningar och kommer aldrig i kontakt med aborter i sitt arbete. Vid förlossningsavdelningar i Sverige sker enbart sena aborter efter graviditetsvecka 18, och dessa utgör statistiskt sett ungefär en abort per sjukhus och år. Att se till att samvetsfrihet finns för dessa aborter skulle alltså inte behöva vara ett stort problem.
Källa: Människorättsjuristerna
Men samvetsfrihet är väl egentligen vårdvägran?
Samvetsfrihet är det ord som används i internationella dokument när det kommer till vårdpersonal som på grund av djup övertygelse inte kan delta i att släcka ett mänskligt liv. Vårdvägran är påhittat av aktivister för att undvika det etiska dilemmat.
Abort är inte vård eftersom det inte botar en sjukdom. Tusentals läkare hävdar dessutom att abort inte är medicinskt nödvändigt för att rädda en kvinnas liv. Det finns tillfällen när graviditeten utgör en fara för kvinnans liv så att barnet och den gravida mamman måste separeras från varandra. Det snabbaste sättet att göra detta på är akut kejsarsnitt som kan vara över på 30–60 minuter. Att aktivt döda det ofödda barnet i det skedet fyller ingen funktion.
De flesta komplikationer som exempelvis havandeskapsförgiftning sker oftast i den senare delen av graviditeten, så det kan vara fullt möjligt att bådas liv går att rädda. Vid utomkvedeshavandeskap är det vanligt att det blir ett spontant missfall. Skulle det inte bli det måste kvinnan opereras, annars riskerar hon att dö. Att fostret då inte överlever är inte abort eftersom syftet med operationen inte är att döda barnet. Det är istället följden av en operation som behövs för att rädda kvinnans liv. Likadant är det med cancerbehandling och behandlingar som krävs för att en gravid kvinna som blivit sjuk ska ha chans att överleva.
Källor:
EKMR, artikel 9
FN:s deklaration, artikel 18
Men en abortsökande kvinna ska väl inte behöva möta en barnmorska som har samvetsfrihet?
Detta är ett fördomsfullt påstående. En barnmorska med samvetsklausul kan naturligtvis bemöta en abortsökande kvinna med omsorg och respekt. Dessutom går det inte i praktiken till så i vården, att vårdpersonal bara dyker upp i ärenden som inte är akuta. Vid abort bokar man först en tid och det kan i det skedet schemaläggas så att kvinnan får möta en barnmorska utan samvetsklausul. Man kan också vända på påståendet; tänk att kvinnor som föder barn aldrig får möta en barnmorska som enbart värnar om de ofödda barnens liv.
Källa: EKMR, artikel 14
Samvetsfrihet handlar väl främst om en rätt att slippa värnplikt?
Enligt Europakonventionen artikel 9 har var och en rätt till samvetsfrihet. Texten är generell, så för att ta reda på vad som specifikt gäller vårdpersonal, så är resolution 1763:2010 rådgivande. Resolutionen är antagen av Europarådets parlamentariska församling och har tydligt fastslagit att varken vårdpersonal eller vårdinrättningar får diskrimineras för att man inte vill delta i abort och eutanasi.
Källa: Wigort-Yngveson, Frihet till samvete
Samvetsfrihet i vården kan väl leda till att vissa läkare vägrar att göra blodtransfusioner,
eller att vissa inte vill vårda personer av motsatt kön?
Detta är inte samma sak. Abort släcker ett liv, medan blodtransfusioner räddar liv. Att särbehandla någon på grund av kön är diskriminering och inte tillåtet.