Det händer ibland att aborterade barn visar livstecken efter sena aborter. Enligt en debattartikel av läkaren Anna Hammarström i Aftonbladet upplevs detta som väldigt obehagligt och hon själv avbröt sin vidareutbildning till gynekolog på grund av detta.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) gav 2019 ut en rapport där man lyfte möjligheten till feticid, dvs att man vid sena aborter sprutar in ett dödligt preparat i barnets hjärta eller navelsträng för att barnet garanterat ska vara dött innan det föds fram. Feticid är dock inte helt smärtfritt för barnet. Vid ultraljud har man sett att barnet vid feticid före vecka 18 försökt undkomma nålen och även viftat mer med armarna. 

Svenska Barnmorskeförbundet har dock avvisat Smer:s förslag om feticid med motiveringen att det är högspecialiserad vård som alla inte kan göra. Feticid skulle därför inte finnas tillgängligt överallt, utan kvinnor skulle bli tvungna att resa för att få tillgång till det. Man menade också att det är sällan som barn föds levande efter abort i Sverige. Men enligt en europeisk rapport från 2015 hävdade en svensk barnmorska med 36 år i yrket dock att barn visar livstecken i 25 procent av alla aborter som sker i vecka 16–17. I Gällivare föddes 2014 en flicka levande efter en abort i vecka 22 + 3 dagar. Flickan fick varken medicin eller smärtlindring trots att hon dragits ut genom vakuumaspiration, och hon dog en halvtimme senare. Läkaren hade velat ge henne vård men tilläts inte det eftersom det handlade om en abort.

I Smer:s rapport framkom att feticid även används vid fosterreduktion (tvillingaborter) där kvinnan är gravid med två eller fler barn och väljer att abortera minst ett av dem. I de fallen blir den döda kroppen kvar i livmodern tillsammans med det levande, och båda föds fram vid förlossningen.

Källor:
Läkare: Värna aborträtten – men sänk tidsgränsen
Livstecken efter sen abort, Smer 2019:1
Barnmorskor nobbar feticid vid sen abort – Dagens Medicin
Late Term Abortion and Neonatal Infanticide in Europe, ECLJ, 29 June 2015