Prolife är inget nytt fenomen, utan har en lång historia. När kristendomen fick inflytande i samhället började man visa omsorg och barmhärtighet mot gamla, fattiga, sjuka, kvinnor och barn (födda som ofödda). Den kristna människosynen är prolife. Nedan följer en historisk tillbakablick från antiken till modern tid. Termen prolife kan du läsa mer om här och prolife-argument får du här.

Förkristen tid
Under förkristen gjorde man sig av med barn på olika sätt. Ofödda barn aborterades t.ex. som hos grekerna genom att man gav gravida kvinnor höga doser av aborterande örter. Perserna utvecklade sofistikerade kirurgiska procedurer för att kunna skrapa livmodern. Aristoteles och Platon, som var den tidens lärda män, anses ha varit för abort. Samtidigt levde och verkade också läkaren Hippokrates, som kallas ”läkekonstens fader”. Kanske var det för att dessa två var för abort som han utformade den hippokratiska eden (riktlinjer för läkare), som bland annat säger att läkare inte ska ge fosterfördrivande medel till någon.

Man gjorde sig också av med barn som var födda. Romarna lämnade sina nyfödda barn utanför stadsmuren i romerska städer så att de utsattes för väder och vind eller åts upp av vilda djur. Kananéer slängde sina barn på eldsbål som offer till guden Molok (Judarna fick instruktioner av Gud att inte göra det, 3 Mos 18:21). Egyptierna använde metoder som var väldigt brutala. De styckade nyfödda barn och tog delar av dem, och utvann rituellt kollagen från barnen för att tillverka kosmetiska krämer.

Judarna
Hedniska kulturer accepterade abort, barnamord och att man övergav sina barn, men inte judarna. Och det fanns två anledningar till det.

• De ville lyda det första budordet att älska Gud av allt sitt hjärta. Varje liv var skapat av Gud och att ta ett liv var därför att gå emot Gud, och att inte lyda första budordet.

• I lagen stod det också att du skall älska din nästa som dig själv och de såg även den ofödde som sin nästa. En människa i behov av omsorg och skydd.

I varje bok och doktrin fanns principen om nåd och rättvisa för alla, så därför var judarna prolife.

De första kristna
Även de första kristna tog avstånd från abort och barnamord. De hade samma skrifter som judarna, men utöver det hade de Didache. En tidig kristen skrift som sammanställdes omkring år 100 e.Kr. Den åtnjöt högt anseende och innehöll konkreta anvisningar till kristna. Första delen är en samling moralregler som känns igen från Jesu undervisning i evangelierna. Här stod det tydligt att livet var heligt och att abort och barnmord var fel. De hade även Barnabas brev där det fanns exakt samma anvisningar som i Didache.

Kristendomens inflytande (300-talet)
Kristendomen fick allt mer inflytande och officiell status på 300-talet e.Kr. Dock fanns mycket av hedendomens praktiserande och kultur kvar som t.ex. att man övergav sina barn. Men varhelst evangeliet spreds så prioriterade de kristna goda gärningar. För första gången i historien startades sjukhus, barnhem, soppkök, räddningsuppdrag för barn som övergetts osv. De hungriga fick mat, de hemlösa fick tak över huvudet, de sjuka fick läkarhjälp, barn fick beskydd och de äldre blev omhändertagna. I romerska städer räddade de kristna barnen som hade lämnats utanför stadsmurarna vilket var olagligt och innebar stora risker. I Korint tog de kristna hand om tempelprostituerade som hade blivit gravida. De hjälpte kvinnorna att föda sina barn och få en ny start i livet.

Medeltiden (500-1500-talen)
Under medeltiden började kristendomen genomsyra den europeiska kontinenten. Ju mer inflytande kristendomen fick desto mer nåd och barmhärtighet visade man svaga, sjuka, hjälplösa, barn (födda som ofödda). Det som fanns kvar från hedendomen – abort, barnamord, övergivna barn etc – började gradvis att försvinna. Nu fanns det en samstämmighet bland kristna om att livet var heligt och okränkbart. Livet skulle skyddas.

Renässansen & Upplysningen (1500-1700-talen)
Renässansen var en kulturell rörelse där antika ideal återigen blev moderna. Människan hamnade i centrum för allt och den moderna individualismen föddes. Upplysningen var en tidsperiod när vetenskapen var i fokus. Uppfinnaren och forskaren var den tidens förebilder. Man trodde på att människan var god och förnuftig av naturen. Men trots många framsteg inom medicin, teknik och vetenskap var detta en period då man gick tillbaka till hedniska ideal och övergav sitt kristna arv. Det som de kristna lyckades förändra under medeltiden försvann på kort tid. Varje forum, arena och aspekt av livet började påverkas av fascinationen för förkristna idéer.  Detta inkluderade även abort, barnamord och att överge sina barn. I mitten på denna period dödades eller övergavs så många som ett av tre barn i franska, italienska och spanska städer.

Kyrkan var svag och olika schismer förekom, och den klarade nu inte av att stå emot tidsandan. Men i och med reformationen startade en rörelse som bland mycket annat gjorde kyrkan enig igen i sin överlåtelse till livet. Och även om prolife-rörelsen inte märktes lika mycket som i tidigare generationer så fanns det många kristna som försvarade livet i både ord och handling.

Missionseran (1800-talet)
Under 1800-talet åkte kristna missionärer ut över hela jorden och möttes av en brutal verklighet där hedendomen var utbredd. Abort var allmänt förekommande, barnamord och att man övergav sina barn likaså, det förekom även kannibalism och människooffer. Respekten för fattiga, svaga och hjälplösa saknades ofta helt. Missionärerna predikade evangeliet om Jesus Kristus, etablerade skolor och grundade sjukhus. Prolife-arvet, som hade gått från den första kristna kyrkan till den medeltida kyrkan och till kyrkan under renässansen, gick nu vidare genom dessa missionärer.

Modernismen (1900-talets början)
Modernismen var en västerländsk kulturell rörelse i slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal inom konst, arkitektur och litteratur. De gamla traditionerna och normerna betraktades som fiender. Under denna tid försvann minnet av det prolife-arv som tidigare funnits i kyrkan, och kyrkan börjar kompromissa i abortfrågan. Flera stora samfund i USA blev nu abortliberala. De oskyldiga och hjälplösa förlorade därmed sin enda säkra försvarare; den kristna kyrkan. I USA var abort utbrett, men blev sedan förbjudet och lagligt igen senare. Kommunistiska länder praktiserade abort och nazisterna använde sig av tvångsaborter. Men precis som tidigare i historien fanns det prolife-hjältar.

Postmodernismen (1950-talet)
Postmodernismen har ibland definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen och hör till de senaste decenniernas mest inflytelserika teorier. Begreppet har under sin historia haft många olika innebörder. Det var först framåt 1970-talet som en mer samstämmighet kring postmodernismen började ta form. Objektiva sanningar raseras och inga ideologier eller religioner anses tillförlitliga. Postmodernismen är en tid då gränser suddas ut, där ingenting på förhand är givet. Det finns flera faktorer under denna period som byggt plattformen för det abortliberala samhälle vi har idag. Här följer tre av dessa faktorer:

• Den sexuella revolutionen
  Under 1960-talet började man prata om fri kärlek och fri sex. Man ville kunna uttrycka sin sexualitet helt fritt. Sex skulle inte behöva ha någon konsekvens. Konsekvensen måste bort för att man skall kunna var helt fri. Den stora konsekvensen är graviditeten så den måste bort. Fri sex krävde fri abort.
• Fosterskador (neurosedynskandalen)
  Under 1950 och tidigt 60-tal marknadsfördes ett läkemedel som hette Talidomid(såldes i Sverige under namnet Neurosedyn). Det var en medicin för sömnproblem och illamående direkt riktad till gravida kvinnor. Dock visade det sig tyvärr att medicinen ledde till svåra fosterskador hos barnen, som föddes utan armar och utan ben. Läkare började då förespråka abort, eftersom dessa barn skulle vara en stor kostnad för samhället och det var svårt för föräldrarna. Det här gav fler argument för abort och var ytterligare en faktor som lade grunden för abortindustrin.
• Feministrörelsen
  Till detta kom feministrörelsen där man tog den sexuella frigörelsen ett steg längre. Kvinnor ville inte bara vara sexuellt fria utan konsekvenser, nu ville de obehindrat också delta i arbetsliv och göra karriär utan att begränsas av graviditet och barnafödande.

Precis som i tidigare epoker finns det även i vår tid en prolife-rörelse som står upp för livet och vars och ens unika människovärde.

Avslutning
Det är kristendomens och prolife-rörelsens framfart som enligt denna korta historiebeskrivning lett till en människosyn i samhället som präglats av större barmhärtighet. Barn har räddats, fattiga och sårbara grupper har fått hjälp. Skolor och sjukhus har grundats. Jämställdheten har också varit en naturlig del av kyrkan. Det svenska baptistsamfundet gav exempelvis rösträtt till kvinnor långt innan de fick rösträtt i riksdagsvalet, och inom Frälsningsarmén gavs kvinnor officerstitel och predikade iklädd uniform. Kyrkan behövs som en ledande kraft inom prolife-arbetet.

Källor
Third Time Around: A History of the Pro-life Movement from the First Century to the Present (1991), George Grant.
The Biblical View on Abortion, Predikan av John MacArthur, Grace to You Church, gty.org
Kyrkan gav kvinnan rösträtt långt tidigare, Expressen 27.3.2016, Joel Halldorf