Enligt den brittiske läkaren Calum Miller, som forskar om abort på universitetet i Oxford, har legalisering av fri abort varit negativt för kvinnor och för samhällsutvecklingen i stort. Bland annat har det lett till ökad förekomst av mental ohälsa, skilsmässor, fattigdom osv. Miller förnekar inte att det finns enskilda kvinnor som menar att abort har gjort deras liv bättre men han hävdar att legalisering av abort i det stora hela ändå varit negativt. Miller är tydlig med att han själv är prolife-aktivist. Majoriteten av de källor han hänvisar till i sin forskning kommer dock från abortliberalt håll.
Könsselektiva aborter är ett exempel på att abort är negativt för kvinnor. Enligt Miller sker över 1,5 miljoner flickaborter varje år, främst i Indien och Kina. Detta har lett till ett underskott på kvinnor, vilket i sin tur medfört ökad förekomst av människohandel och brudkidnappningar. Detta fenomen fördöms även av abortförespråkare men när det kommer till kritan verkar fri abort ändå vara överordnat allt annat. Ett förslag om att förbjuda könsselektiva aborter röstades exempelvis ner i Storbritannien, och inom ramen för fri abort finns inget förbud mot könsselektiva aborter i Sverige.
Enligt journalisten Carin Stenström hävdade förespråkare på 1960-talet att fri abort skulle medföra en positiv samhällsutveckling. Barn skulle födas önskade och deras uppväxt bli bättre. Även kvinnor skulle få det bättre, äktenskapen bli lyckligare och skilsmässotalen minska. Kritikerna varnade för det motsatta eftersom fri abort skulle leda till ett devalverat människovärde. Med facit i hand vet vi att både barns och kvinnors psykiska hälsa har försämrats. På regeringens hemsida kan man läsa att tusentals flickor och kvinnor varje år utsätts för våld och trakasserier. Kvinnors upplevelse av lycka har enligt Miller också minskat sedan 1970-talet.
Det är heller inte ovanligt att kvinnor pressas till abort, både av sin omgivning men även av vården. I synnerhet när det ofödda barnet har en funktionsnedsättning kan gravida kvinnor uppmanas att göra abort. Sandra Ervig från Norrtälje råddes enligt Expressen av sin läkare att göra abort när hennes dotter konstaterades ha Downs syndrom. Sandra vägrade göra abort och lät sin dotter födas. Hon uppger att det jobbigaste i hennes vardag inte har med dottern att göra utan med okunskapen som hon ibland möter ute i samhället. Hennes upplevelse delas även av Karen Flö vars yngsta dotter har Downs syndrom och som 2023 intervjuades i radioprogrammet Kropp och Själ.
En inspektion på den brittiska abortorganisationen MSI (Mary Stopes International) fann enligt Miller att personal fick mer betalt om kvinnan gjorde abort, jämfört med om hon valde att behålla barnet. Det avslöjades också att det fanns ett utsatt mål på att minst 98 procent av kvinnorna skulle välja abort oavsett om de kände sig säkra på sitt beslut eller inte. I Sverige visar man inte ultraljudsbilder på barnet om kvinnan överväger abort för att hon ska fatta ett självständigt beslut utan yttre påverkan. Men hur ska hon fatta ett väl informerat beslut om hon inte får reda på all fakta? Kvinnor som sett ultraljudsbilderna och hört hjärtslagen väljer i högre utsträckning att behålla barnet, så en subtil påverkan till förmån för abort förekommer även här.
Fri abort har också lett till högre skilsmässotal och fler upplösta relationer. Miller hänvisar till forskning av George Akerlof som fick nobelpriset i ekonomi 2001. Enligt Akerlof är legalisering av fri abort signifikant kopplad till nedbrytandet av familjen, vilket i sin tur lett till ökad fattigdom där ensamstående mammor och deras barn är särskilt drabbade. Färre ingångna äktenskap är en faktor som även lett till ökad barnfattigdom. I Storbritannien bor en majoritet av barnen i de högre socioekonomiska grupperna tillsammans med sina egna gifta föräldrar. I majoriteten av de fattiga familjerna (65 procent) finns däremot antingen bara en förälder eller en förälder med en ny partner. Denna nedbrytning av familjen är enligt Miller en riskfaktor för ökad mental ohälsa och kriminalitet hos barnen.
Miller är väl medveten om det kontroversiella med detta men hävdar att han har hur mycket gediget forskningsmaterial som helst som pekar i denna riktning. Efter 50 år med fri abort är det dags att även Sverige börjar inse att fri abort i många delar blev till skada och inte till nytta.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om abort här.