Under en graviditet är det vanligt att blivande föräldrar får frågan om de vill ha en flicka eller en pojke. Efter en kort stund av reflektion brukar de flesta landa i att könet inte spelar någon roll. ”Huvudsaken att barnet är friskt” brukar svaret bli och självklart önskar alla föräldrar en god hälsa för sina barn. Men ibland blir det inte så och dessvärre leder det allt oftare till diskriminerande aborter på grund av barnets hälsotillstånd. I exempelvis Storbritannien tillåts abort fram till födseln om barnet har någon avvikelse eller sjukdom. Och även i Sverige kan Socialstyrelsen bevilja abort efter den lagstadgade gränsen på vecka 18 om barnet har någon form av fosterskada eller kromosomavvikelse. Under 2024 inkom 373 sådana ansökningar och ingen av dem fick avslag.
Redan 2018 rapporterade SVT Nyheter om att abort av barn med Downs syndrom ökat drastiskt i Sverige under bara några år. På Island aborteras så gott som alla och i Danmark omkring 98 procent enligt CBS News. En isländsk läkare förklarade det som att man ”förebygger lidande” för både barnet och familjen eftersom dessa barn också kan ha andra diagnoser, exempelvis autism. Ida Johansson från Glada Hudik-teatern sade i sitt sommarprat att utsortering av människor på grund av en extra kromosom är galenskap och inte framsteg. Hon hävdade att hon förtjänar att finnas precis som alla andra och att världen är så mycket mer än perfektion.
Utsortering av barn på grund av kön förekommer också. Den 22 augusti 2025 sände SVT dokumentären ”Jakten på en dotter” där en svensk läkare sade att man själv kan välja om man vill fortsätta graviditeten eller inte efter att man fått reda på barnets kön. I dokumentären visas gravida kvinnor som blir ledsna när de får veta att barnet är en pojke, och i Facebook-grupper har kvinnor delat med sig av sina pojkaborter. Svenska ”Sofia” säger i dokumentären att hela hennes värld gick sönder när det ofödda barnet för fjärde gången var en pojke, och menade att det därför var rätt att göra abort. Hon gjorde även en andra pojkabort innan hon och hennes man åkte utomlands för att via provrörsbefruktning försäkra sig om att få en flicka, eftersom könsselektion inte är lagligt i Sverige. ”Sofia” hävdar att det var värt det, för efter att ha fött en dotter blev hon ”hel igen”.
En annan kvinna som intervjuades i programmet, och som också åkt utomlands för att genom provrörsbefruktning få välja en flicka, förklarade fenomenet med att världen är hård och att flickor står för mjukare värden. Men hur mjuka värden representerar man om man är så fixerad vid vilket kön ens barn ska ha att man till och med kan göra abort på grund av barnets kön? I kampanjer som exempelvis #killallmen (döda alla män) har kvinnor berättat om sina pojkaborter på sociala medier. Ofödda pojkar avhumaniseras i inlägg där gravida kvinnor skriver att de ska ta reda på om barnet är ”en flicka eller en abort”.
Könsselektion är enligt ordförande för Smer (Statens medicinsk-etiska råd) att dra det längre än vad abortlagstiftningen tänkt. Han varnar för att det i förlängningen kan leda till en indelning i A- och B-människor. Abort är dock fel oavsett vilka avvikelser eller vilket kön barnet har.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om fosterdiagnostik här.