Dödshjälpsmaskinen ”Sarco” presenterades första gången 2019 av dess upphovsmakare, professor Philip Nitschke från Australien. Sarco har fått sitt namn från ”sarkofag” (likkista) och kan printas ut med 3D-printer och byggas ihop hemma. Personen som bestämt sig för att dö lägger sig inne i den, stänger luckan och besvarar muntligen tre frågor. Efter det ska en sista bekräftelse ges innan mekanismen sätts igång som möjliggör för personen att trycka på en knapp som gör att Sarco fylls med kväve. Personen hinner bli desorienterad och euforisk innan han/hon tappar medvetandet, och döden inträffar inom 5–10 minuter av syre- och koldioxidbrist.
Sarco skördade 2024 sitt första offer i Schweiz. Det var en 64-årig amerikansk kvinna som led av en immunsjukdom. Nitschkes samarbetspartner, Florian Willet från Tyskland, var den enda som närvarade vid tillfället. När kvinnan var död tillkallade Willet polis men blev själv häktad eftersom polisens uppfattning var att det fanns oklarheter kring dödsfallet, bland annat fann de något som liknade strypmärken på kvinnans hals. Willet frigavs efter 70 dagar men hade traumatiserats av frihetsberövandet. Han gjorde efteråt ett självmordsförsök och fick vård på sjukhus, men 2025 dog han genom assisterat självmord i Köln, endast 47 år gammal. Willet hade enligt Nitchke ingen dödlig sjukdom.
Nitschke, som också kallas ”doktor död”, har nu uppfunnit en ny dödshjälpsapparat, nämligen en dödshjälpskrage som han gett namnet ”Kairos”. Nitschke förklarar att kragen fungerar på ett liknande sätt som bilars krockkuddar. Man trycker på en knapp, varvid två ballonger utlöses som trycker till halsartären. Detta leder först till medvetslöshet och sedan till döden. Precis som Sarco kan Kairos byggas ihop hemma. Nitschke hade tänkt lansera båda dessa i Storbritannien förutsatt att lagförslaget om assisterat självmord hade röstats igenom. Lyckligtvis röstades det dock ner i underhuset i september 2026. Juridiska experter hävdar att dödshjälpsmaskinerna inte hade gått att stoppa om förslaget röstats igenom, eftersom texten var så generellt utformad och därför kunde ha tolkats väldigt brett.
Dödshjälpsorganisationen Dignitas i Schweiz utförde under 2000-talet ett experiment där en man och tre kvinnor dog av syrebrist genom att via en mask inandas heliumgas. Masken läckte dock så tiden mellan medvetslöshet och död varierade mycket mellan de olika personerna. Detta ansågs oacceptabelt av forskarna, men de menade att problemet kunde lösas genom användning av en huva istället för mask. Helium ansågs dessutom vara en metod där läkarens roll kunde kringgås och dödshjälp ”avmedikaliseras”. Philip Nitschke hävdar att det är en mänsklig rättighet att avsluta livet på egen hand, och att det borde vara AI-tjänster och inte läkare som borde avgöra vilka som ska kvalificeras för dödshjälp.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om dödshjälp här.