Våren 2025 gav Människovärde ut en rapport där svensk medias rapportering om abortfrågan granskats utifrån frågeställningarna:
- Presenteras båda sidor på lika villkor?
- Nämns det ofödda barnets perspektiv?
- Lyfts risker med abort?
- Är ordvalen neutrala och korrekta?
- Vilka källor hänvisar man till?
Resultatet visade att rapporteringen var ensidigt abortförespråkande. I endast 3 procent framställdes abortfrågan ur ett prolife-perspektiv. Det ofödda barnet osynliggjordes till stor del, och i de fall barnet omnämndes kunde det till och med vara för att propagera för abort, till exempel om någon sjukdom eller avvikelse konstaterats. Risker med abort tonades ned och dödsfall av lagliga aborter rapporterades det överhuvudtaget inte om. Ordvalen var partiska och aktivistiska. I ett reportage på TV4 sommaren 2024 uppgavs exempelvis abortlagar som tillät abort under hela graviditeten vara ”mest skyddande” medan en abortgräns som motsvarade Sveriges ansågs vara ”mycket restriktiv”. I den absoluta majoriteten av rapporteringen hänvisades till abortliberala källor.
Den ensidiga rapporteringen upprepades även den 18 augusti 2026. I ett reportage på TV4 uppgavs abort då av gynekolog Helena Kopp Kallner vara lösningen på ett problem, och problemet var att en oönskad graviditet ”uppstått”. Abort omtalades som viktigt för kvinnors hälsa och självbestämmande utan att detta problematiserades eller att kritiska frågor ställdes. Det ofödda barnets perspektiv nämndes inte alls, vilket även Världen idag uppmärksammat.
Risker finns med abort, vilket framkommit under 2025 genom två stora studier. Den ena visade på kraftigt ökad risk för sjukhusinläggning på grund av mental ohälsa, missbruk och självmordsbeteende hos kvinnor som gjort abort. Den andra visade att komplikationer med det första abortpillret mifepriston förekommer i 22 gånger högre grad än vad som hittills uppgetts. Kopp Kallner fick dock oemotsagd hävda att abort är ”fullständigt säkert”, och att det bara är en amerikansk slogan att kvinnor mår dåligt efter abort. Hon hävdade också att det går bättre i livet för både kvinnorna själva och för deras barn som föds efter aborten. Den brittiske läkaren Calum Miller och journalisten Carin Stenström har dock påvisat att legalisering av fri abort bland annat lett till ökad förekomst av mental ohälsa, skilsmässor, barnfattigdom, könsselektiva aborter osv. Syskon till aborterade barn har också trätt fram och berättat om saknaden efter detta syskon och om deras frågor varför just de tilläts leva men inte deras syster eller bror.
Abort och missfall blandades ihop i reportaget. Kopp Kallner förklarade att det första abortpillret förbereder livmodern för missfall medan det andra framkallar sammandragningar så missfallet sker. I själva verket leder det första abortpillret till att näringstillförseln till barnet stryps så att det dör, och det andra pillret framkallar sammandragningar så den döda kroppen stöts ut. Och vid missfall har det ofödda barnet istället dött en naturlig och oplanerad död.
Vid aborter efter vecka 18 krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd, och detta omtalades i reportaget som ”patriarkala strukturer”. Det rättsliga rådet, som fattar beslut om aborter efter vecka 18, består dock till 90 procent av kvinnor.
Den sista punkten i Människovärdes rapport handlade om vilka källor man hänvisade till, och med reportaget på TV4 blir svaret: Inga alls. Tittarna får förlita sig på vad Kopp Kallner säger och programledarna ifrågasatte inget. Världen idag har mejlat frågor till TV4 om den ensidiga rapporteringen men inte fått svar.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om abort här.