Under Almedalsveckan 2023 anordnade dödshjälpsorganisationen Rätten Till en Värdig Död (RTVD) en paneldiskussion med deltagare från fyra politiska partier, nämligen Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Självbestämmande var ett av deras gemensamma argument för legalisering av dödshjälp. Eftersom vi inte själva bett om att få bli födda, måste vi åtminstone ha rätt att bestämma om vi vill dö, hävdade en av paneldeltagarna.
Den brittiske läkaren Calum Miller, som vi många gånger hänvisat till i abortfrågan, har på sin hemsida Calum’s blog ett långt inlägg om dödshjälp (han inkluderade även assisterat självmord i begreppet). I inlägget går han igenom många olika argument mot dödshjälp men med särskilt fokus på frågan om autonomi/självbestämmande.
Självbestämmande är ett vanligt argument för dödshjälpsförespråkare, men Miller menar att det aldrig tydliggörs varför just självbestämmandet skulle vara överordnat andra viktiga värden. Västvärldens betoning på självbestämmande verkar inte heller ha gjort oss mer nöjda med livet. Det är enligt Miller istället vanligare att vi i väst uttrycker att livet saknar mening. Och om självbestämmandet är så viktigt, varför ska en eventuell dödshjälpslag innehålla några restriktioner överhuvudtaget? Varför skall lagen i så fall neka dödshjälp för exempelvis barn, anorektiker eller människor som bara är allmänt trötta på livet? Och även om en dödshjälpslag å ena sidan skulle kunna innebära en högre grad av självbestämmande för någon, så skulle det å andra sidan istället beröva självbestämmande från många fler. Att bestämma över sin egen död angår nämligen inte enbart den enskilda patienten, utan det finns så gott som alltid anhöriga och vårdpersonal som också berörs, ibland mot sin vilja.
Det är enligt Miller dessutom en myt att legalisering av dödshjälp automatiskt leder till större valfrihet. Vi människor är helt enkelt alltför ofta utsatta för olika typer av press för att vi plötsligt skulle vara immuna mot press när det kommer till dödshjälp. Många patienter skulle känna sig pressade av omgivningen eller av vården att avsluta sitt liv istället för att ligga någon till last. Varje dödshjälpslag innehåller dessutom begränsningar i självbestämmandet, till exempel kriteriet att patienten ska ha en kronisk eller dödlig sjukdom, så inte ens dödshjälpslagarna stödjer argumentet om självbestämmande.
Det finns också begränsningar i självbestämmandet som vi inte bara accepterar utan anser nödvändiga. Självvalda amputeringar, organförsäljning, dvärgkastning, slaveri osv. är exempel på företeelser där vi välkomnar begränsningar istället för självbestämmande, även om dessa skulle ske med samtycke från de berörda.
Det går inte att avsäga sig mänskliga rättigheter. Rätten till liv är den mest grundläggande rättigheten och den ska vi värna. Dödshjälpslagar innebär ett allvarligt avsteg från rätten till liv och måste bekämpas.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om dödshjälp här.