Människovärde deltog i temadagen om abort som arrangerades den 3 mars av Skandinavisk Teologisk Högskola. Nedan följer en kort sammanfattning av dagen.
Fil.dr Per Landgren inledde med att det biologiskt kan fastställas att livet börjar vid befruktningen. Dock finns olika filosofiska förklaringar på människovärdet. I den judisk-kristna anses människan vara skapad till Guds avbild och har därför ett omätbart värde. I den materialistiska synen är det biologiska och materiella det primära. Den personalistiska människosynen grundar sig på naturrätten, vilken också FN:s stadgar om de mänskliga rättigheterna gör. Den humanistiska är enligt Landgren den mest otydliga. Den sätter människan i centrum och anses vara en motståndsrörelse mot kyrkan. Dock är humanismen enligt nutida forskare grundad i den kristna tron.
Anitha Risberg, med.dr och universitetslektor, föreläste om cellen, om förändringar som sker i en kvinnas kropp när hon är gravid, samt om fostrets utveckling. Bland annat att kvinnans illamående vid graviditet beror på att levern inte hinner bryta ner den nya mängden hormoner. Det är också därför det ofta bildas blå ränder på den gravida magen. Redan vid vecka 7 kan barnet röra på sig i magen, det är 1 cm långt och ett ansikte kan skönjas. Vid vecka 12 suger det på tummen, vid vecka 14 börjar håret växa och vid vecka 16 börjar sparkar kännas. Vid vecka 17 finns ögonbryn och ögonfransar.
Lennart Sacredeus är tidigare Europaparlamentariker och föreläste om situationen i Europa. Han gjorde en intressant koppling till andra världskriget. De oföddas skydd är sämst i de europeiska länder som segrade i andra världskriget, medan lagstiftningarna i de förlorande länderna är mera restriktiva. Sacredeus förklaring var att de östeuropeiska länderna levt under kommunistiskt styre där människovärdet inte respekterades och aborter var vanliga. Därför utvecklades en stark folklig ovilja mot aborter. Svenska kvinnor åkte till det kommunistiska Polen för att göra abort, men efter berlinmurens fall har Polen blivit mer pro-life. Finland led stora förluster under andra världskriget och har idag Nordens lägsta aborttal. I Tyskland används fortfarande ordet ”fosterfördrivning”. Där anser man att statens främsta uppgift är att skydda liv. Därför måste också staten ta parti för ett barn som riskerar att aborteras. Men staten hjälper då också till med socialt och ekonomiskt stöd för föräldrar. Abort är en kriminell handling som inte bestraffas. Dock är det straffbart att utöva påtryckning på en kvinna att göra abort. Efter 20 års ålder är aborten inte längre skattefinansierad.
Fil.dr. Stefan Swärd föreläste om historiken till svensk abortlagstiftning. Under 1800-talet var abort förbjudet och ett foster åtnjöt samma rättsliga skydd som vem som helst. År 1938 fick Sverige sin första abortlag, men man ansåg att abort skulle motverkas genom socialt stöd och förebyggande åtgärder. Lagen utvidgades 1946 och 1962, och så sent som 1964 var socialdemokratiska kvinnor helt emot fri abort. Man ansåg då att abort var ”mannens redskap för att förtrycka kvinnor”. 1965 avslöjades att svenska kvinnor åkte till Polen för att göra abort, och då började tonen inom media och politik ändras. Det som dock inte avslöjades var att abortresorna arrangerades av abortförespråkare för att genom dem få stöd för sin politik. Abortfrågan var då inte en kvinnofråga, utan en etisk fråga där främst kristna politiker röstade mot.
Docent Torbjörn Aronson berörde den juridiska aspekten. Om ett foster föds levande efter graviditetsvecka 22 definieras det juridiskt som ett barn. Och sedan år 2008 behövs ingen anknytning till Sverige för att få abort här. Aronson frågar sig varför abortlagen i Sverige inte går i en mer restriktiv riktning då det är fallet inom så många andra områden. Han gav exempel på bland annat sexköpslagen och det faktum att rökning allt mer försvåras genom lagstiftning. Han menade att det kyrkliga stödet för en mer restriktiv lagstiftning är för tyst och för svagt.
I panelsamtalet som följde hade även Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson tillkommit. Många intressanta frågeställningar ventilerades, bland annat att vi räknar graviditetsveckor just från befruktningen eftersom livet faktiskt börjar just då. Mannens ansvar lyftes också, exempelvis att det är önskvärt vid hemarbete och vid vård av barn, samtidigt som det är tyst om mannens ansvar vid abort.
Seminariedagen spelades in av kanalen Himlen TV7.
Läs mer om abort här.