Nedanstående text publicerades i Världen Idag den 22 augusti 2020.

Att svenska journalistkåren till stor del har vänstersympatier har varit känt länge. Journalisten Janne Josefsson ifrågasattes av kollegor när han ville undersöka våldsbejakande vänsterextremism. När han 2002 gjorde program om Vänsterpartiets mörka historia undrade man på redaktionen varför han granskade deras parti.

Undersökningar bekräftar denna tes, nu senast i en norsk undersökning från 2019. Vad det betyder för Sverige där regeringen och journalistkåren politiskt befinner sig på samma sida kan man fråga sig. En gissning är att båda riskerar att bli lite lata. Makthavare får luta sig tillbaka i förvissning om att de tuffaste frågorna uteblir. Journalister kan tillåta sig att slarva med fakta och källhänvisningar eftersom man ideologiskt står på samma sida som etablissemanget. Detta märks bland annat i abortfrågan, där man inte verkar vara så noga.

Aftonbladet släppte sommaren 2019 igenom en debattartikel där ordförande för barnmorskeförbundet och föreningen för gynekologi och obstetrik påstod att Italien haft flera dödsfall på grund av samvetsfrihet för vårdpersonal. Inga källhänvisningar eller förklaringar gavs. I stället argumenterade de för sin sak genom generaliserande uttryck som ”…vet vi” och ”ingen i vården tror att…”. Människorättsjuristerna förstod att de aldrig skulle komma undan med argument på den nivån, och refererade i sin replik till officiella uppgifter från Italiens hälsoministerium. Enligt den var det inte sant att kvinnor dött eller ens att de har svårt att få tillgång till abort.

Den 5 augusti 2020 var det dags igen. Denna gång på Sydöstrans ledarsida där det bland annat påstods att ”Sverigedemokratiska politiker för fram dolda budskap i debatter och använder uttryck som mord och livskraft när de vill diskutera abort.” Denna mening väcker intresse. Vilken SD-politiker har kallat abort för mord och när? Varför är ordet ”livskraft” problematiskt? Sydöstran ger inga exempel. Google-sökningar med olika varianter av ”SD-politiker kallar abort för mord” ger heller inga ledtrådar. Så frågan måste ställas, stämmer påståendet ens?

Att abortmotståndet i Sverige har ”resurser och starka ekonomiska krafter som driver på i frågan” är ett påstående som inte heller backas upp med någon källa. Det som däremot är lätt att hitta källa på är att abortaktivister som exempelvis RFSU, RFSL och Kvinnolobbyn kan uppbära miljoner i skattefinansierade bidrag. Miljardären och abortaktivisten George Soros har dessutom ofta ett finger med i spelet när abortorganisationer ska finansieras i olika delar av världen.

Påståendet om inskränkningar i abortlagstiftningen i den amerikanska delstaten Alabama stämmer bara delvis. Det finns ett lagförslag ”the heartbeat bill” som inte har trätt i kraft och ingen vet ännu utgången eftersom avgörandet antagligen kommer att ske i Högsta domstolen.

Ledartexten avslutas med ytterligare bottennapp,  ”…nästan skrattat lite åt dårarna som lyfter frågan. Men kvinnans rätt till sin kropp är alltid hotad”. Faktum är att det är det ofödda barnets kropp som är hotat, men då kommer man in på biologisk och medicinsk fakta, vilket inte verkar ha varit huvudambitionen för Sydöstrans ledarskribent.

Det som dessutom är lätt att hitta källa på är de miljoner som Sydöstran uppbär i olika mediestöd. Eftersom det handlar om skattebetalares pengar så hade det varit önskvärt med högre kvalitet.

Organisationen Människovärde
Johanna Byman, ordförande och leg.sjuksköterska
Brita Storlund, Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Cecilia K. Björfjell, Beteendevetare med fil.kand i pedagogik