Ett dödshjälpsfall i den kanadensiska provinsen Ontario har under våren fått stor uppmärksamhet i media. Enligt National Post hade 45-årige Thomas Dillon stämt träff med en dödshjälpsläkare på en parkeringsplats, och på ett närliggande café fått sin ansökan om dödshjälp bedömd. När dödshjälpen några månader senare skulle utföras i januari 2024 träffades de på samma plats igen, och läkaren skjutsade Dillon direkt till ett bårhus där dödshjälpen utfördes.
Dillon hade ingen dödlig sjukdom utan led av psykiska besvär, alkoholism, fattigdom och social isolering. Dillons familj motsatte sig dödshjälpen och hade erbjudit sig att hjälpa honom, men genom ”spår 2” kunde han godkännas eftersom hans lidande bedömdes vara kroniskt och outhärdligt. Spår 2 innebär att personer som inte är döende men lider av kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan beviljas dödshjälp.
Dillons fall är inte unikt. Inför legalisering av dödshjälp hävdas att säkerhetsåtgärderna är tillräckliga och att de kommer att fungera i praktiken, men fall som kommit till allmänhetens kännedom visar att så inte är fallet och att oegentligheter förekommer.
61-årige Alan Nichols i Kanada togs 2019 in på sjukhus på grund av att han var undernärd. Han led av depression, var socialt isolerad och vägrade äta och ta sina mediciner. En månad senare hade han beviljats och dött genom dödshjälp. Familjen hävdar att han på grund av sitt psykiatriska tillstånd inte uppfyllde kriterierna för att beviljas dödshjälp, och att kriteriet att döden ska vara ”rimligen förutsebar” är för diffust och därför ger utrymme för godtyckliga tolkningar.
Sjuksköterskan Donna Duncan förstod hur hon skulle göra för att kringgå systemet. På grund av en bilolycka hade hon drabbats av en allvarlig hjärnskakning som ledde till att hennes personlighet förändrades. Hon blev alltmer paranoid och levde i rädsla för att bli ihjälskjuten varje gång hon lämnade hemmet. Donnas husläkare sedan 20 år tillbaka vägrade att godkänna hennes ansökan om dödshjälp. Men genom att svälta sig till undernäring började hon betraktas som döende och hittade en annan läkare som beviljade hennes ansökan. Hennes två vuxna döttrar har efteråt försökt få en oberoende utredning av dödshjälpen, men de har inte fått tillgång till hennes journaler eftersom man på sjukhuset hävdar att döttrarna inte agerar i sin avlidna mammas bästa intresse.
En 74-årig dement kvinna fick 2016 dödshjälp i Nederländerna. Hon hade tidigare skrivit ett livstestamente där hon önskade dödshjälp när sjukdomen blivit så framskriden att hon inte längre kunde bo hemma. När den skulle utföras spjärnade hon dock emot och verkade ha ångrat sig. Läkaren bad då närvarande familjemedlemmar att hålla fast henne så det dödliga preparatet kunde injiceras, vilket de också gjorde. Läkaren åtalades senare men friades eftersom hon ansågs ha handlat i god tro.
36-åriga Alexina Wattiez från Belgien valde dödshjälp 2022 när hon var i slutskedet av en cancersjukdom. Hon ville dö fridfullt i sin egen säng och tog farväl av man och dotter, varefter preparatet injicerades. Men när döendet dröjde och Wattiez började skrika hade två sjuksköterskor kvävt henne med en kudde. Obduktionen visade också att hon dött genom kvävning.
Legaliserad dödshjälp innebär inte en värdig död utan fråntar sårbara och döende människor ett värdigt liv tills den naturliga döden inträffar.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om dödshjälp här.