Dagens Nyheter publicerade den 13 januari 2020 en debattartikel av Staffan Bergström, där han går till attack på kristna abortkritiker i USA. Polariserande uttryck som ”kristen fundamentalism” och ”kvinnofientligheten” trodde vi var under en professors värdighet i debatten, men alltid lär man sig något nytt.
Intressant hade varit om Bergström hade gett källhänvisningar. Exempelvis till påståendet att mödradödligheten i USA ökat med närmare 27 procent mellan 2000 och 2014, dvs under Bushs och Obamas presidentperioder. Hur mödradödligheten varit efter det hade också varit intressant eftersom Bergström i sammanhanget nämner ”Trumps USA”.
Bergström påstår att minst 40 000 kvinnor dör varje år av osäkra aborter. I programmet Malou efter tio i TV4 den 11 oktober 2019 sade gynekologen och abortforskaren Ingrid Sääv (Karolinska Institutet, som även Bergström) att antalet döda i illegala aborter är 22 000 per år. Vad baseras dessa siffror på och vilken av dem är närmare sanningen?
De ”livsfarliga illegala aborterna sprider sig” påstår Bergström, men förklarar inte detta med något annat än att Högsta Domstolen under våren 2020 ska pröva om delstaten Louisianas ”Unsafe Abortion Protection Act” är förenlig med konstitutionen. Lagförslaget handlar i korthet om förhöjda kompetenskrav på läkare som utför aborter, och att abortkliniker måste vara tillräckligt nära ett sjukhus eftersom komplikationer kan inträffa. Syftet är att aborterna ska bli säkrare för kvinnor, och inte hota deras hälsa. Det har förekommit brister vid vissa abortkliniker, och lagförslaget är tänkt att komma till rätta med dessa. Att abort är lagligt behöver nämligen per automatik inte betyda att aborterna samtidigt är säkra. Enligt en presentation från Karolinska Institutet 2018 (s. 6) sker dödsfall även i legala aborter, men underrapporteras. Vi har under hösten mejlat Karolinska Institutet och efterfrågat mer information angående detta men inte fått något svar.
Angående ett lagförslag i delstaten Ohio menar Bergström felaktigt att det ”visar hur långt en kristen fundamentalism kan gå i livsfarliga ingrepp (för kvinnan) för att försvara utomkvedshavandeskapets okränkbarhet”. Operation vid utomkvedeshavandeskap anses dock inte vara abort inom pro-liferörelsen. Att fostret inte överlever ett sådant ingrepp är snarare en andrahandseffekt av ett ingrepp avsett att rädda kvinnans liv. Lagförslaget har fått kritik och kommer sannolikt inte att gå igenom, så Bergström behöver inte lägga överdrivet med krut på det.
Att abortkritik skulle vara kvinnofientligt är en myt. Miljontals kvinnor saknas i världen på grund av abort, efter att det genom ultraljud blev möjligt att få veta barnets kön innan födseln. Många kvinnor sörjer också i det tysta efter att ha genomgått abort. Bland andra forskaren David Fergusson har i ett flertal artiklar påvisat att det finns koppling mellan abort och mental ohälsa. Enligt undersökningar från Finland och andra länder är självmordsrisken högre bland kvinnor som gjort abort jämfört med kvinnor som haft missfall eller fött barn.
Att vara kritisk till abort är alltså allt annat än kvinnofientligt. Av Bergströms artikel däremot anar man ett visst mått av kristendomsfientlighet.
Brita Storlund, magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Cecilia K. Björfjell, beteendevetare med fil.kand. i pedagogik
Trackbacks/Pingbacks