Vården av döende patienter har ett annat mål än behandling av patienter som förväntas bli friska. Det handlar om att lindra lidande som smärta och andnöd, och att se till att den döende inte upplever sig som en börda. Vi inom prolife-rörelsen förespråkar livshjälp istället för dödshjälp men vad betyder det i praktiken?
a) Väl fungerande palliativ vård
Livshjälp innebär tillgång till hospice och avancerad sjukvård i hemmet. Varje patient inom den palliativa vården bör få kontinuerlig information om smärtstillande och ångestdämpande mediciner, men även om rättigheten att avstå från behandling. Möjligheten till palliativ sedering, dvs att få sova sina sista timmar eller dagar i livet, bör också tydligt informeras om.
Vissa hävdar att stora mängder morfin, i syfte att lindra smärta och andnöd, påskyndar döden och att vården därför redan tillämpar en form av ”passiv” dödshjälp. Palliativvårdsläkare hävdar dock att rätt dosering och gradvis ökning av doseringen inte förkortar livet. Bland palliativvårdsläkare är inställningen till dödshjälp generellt också mest negativ. Anledningen är att dessa i sin vardag, ibland under årtionden, sett att döden i de flesta fall är lugn och värdig. Överläkare Carolin Ingre på Karolinska Institutet hävdar exempelvis att patienter med sjukdomen ALS i de flesta fall dör lugnt och stilla i sina hem. Den brittiske geriatrikern Cajetan Skowronski hävdar att döden i de flesta fall är smärtfri och att det med rätt medicinering är möjligt att även i de svåra fallen hålla smärta under kontroll.
Döendet handlar heller inte enbart om eventuell fysisk smärta. Enligt överläkare Mikaela Luthman kan den fysiska smärtan lindras av att andra mänskliga behov blir mötta. Finns något hos den döende som tynger samvetet och som han/hon behöver få prata med någon om? Finns relationer som behöver repareras? Finns det anhöriga som patienten längtar efter få träffa en gång till? Den allra sista tiden i en människas liv är betydelsefull och ska inte förkortas.
b) Förebyggande av mental ohälsa och självmord
Livshjälp handlar om att hjälpa patienter att orka välja livet. Vårdpersonal bör inte bejaka patienters önskan att dö och därmed förstärka känslan att de är en börda. Dödshjälp rimmar dessutom illa med länders nollvision för självmord. Psykiater Sven Román hävdar att en psykiatrisk patient aldrig borde beviljas dödshjälp eftersom dödslängtan troligtvis är ett symtom på det mentala tillståndet, vilket enligt honom nästan alltid är behandlingsbart.
Dödshjälporganisationerna Exit och Dignitas i Schweiz har hävdat att dödshjälpslagar leder till färre ”vanliga” självmord. Länder med legaliserad dödshjälp, som Belgien, Nederländerna och Luxemburg hade dock enligt en kvalitetsgranskad studie högre andel ”vanliga” självmord jämfört med sina kulturellt, språkligt och ekonomiskt jämförbara grannländer utan legaliserad dödshjälp. Och i den mån självmorden under en tidsperiod minskat i länder med legaliserad dödshjälp, hade de enligt studien minskat ännu mer i grannländerna utan legaliserad dödshjälp. Samma trend har man sett vid jämförelse av amerikanska delstater. Dödshjälpslagar förmedlar till redan sköra människor att de är hopplösa fall.
c) Hemtjänst och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Livshjälp handlar om tillgång till hjälpmedel och assistans efter patientens individuella behov. Intresseorganisationer för funktionshindrade är negativa till lagstiftning om dödshjälp eftersom de menar att patienter med olika funktionshinder riskerar att bli måltavlor för dödshjälp. En koalition på över 350 brittiska handikapporganisationer tog under hösten 2024 ställning mot landets lagförslag om assisterat självmord. Farhågan är heller inte obefogad. Enligt den brittiske läkaren Calum Miller kan enbart diagnosen Downs syndrom vara det som föranleder noteringen ”återuppliva inte” i en patients journal, och då inte alltid på patientens begäran utan på vårdens. I Kanada har ett flertal veteraner erbjudits dödshjälp istället för hjälpmedel. Så får det inte vara.
d) Samvetsfrihet för vårdpersonal
Livshjälp handlar om att det inom vården måste finnas personal som inte kommer att bistå till patienters död. Den amerikanske läkaren Mark Komrad varnade Sverige vid ett riksdagsseminarium 2019 och hävdade att det sluttande planet kommer att gå väldigt snabbt ifall dödshjälp legaliseras här, eftersom samvetsfrihet för vårdpersonal inte tillämpas.
Jeanette Hall lever idag tack vare samvetsfrihet. Hon diagnostiserades år 2000 med obotlig cancer och gavs tolv månader att leva. Eftersom hon var medborgare i den amerikanska delstaten Oregon beslöt hon att avsluta sitt liv genom assisterat självmord. Hennes läkare ville dock inleda behandling istället och övertalade Jeanette att ge den en chans. Hon blev frisk och är tacksam för att hon fick en läkare som följde sitt samvete och inte gav efter för hennes tillfälliga önskan att dö. Samvetsfrihet är en rättighet som gynnar både patienter och vårdpersonal.
Livshjälp innebär sammanfattningsvis att den enskilda patienten ska få god behandling och mötas med omsorg och respekt så att han/hon aldrig känner sig som en börda och därmed överväger dödshjälp. Tidigare nämnda geriatriker Cajetan Skowronski ställde i den brittiska dödshjälpsdebatten följande fråga till dödshjälpsförespråkare:
Är assisterat självmord för tusentals patienter som känner sig som en börda:
A) en triumf?
B) ett misslyckande?
Om A måste förslaget röstas ner. Om B måste det röstas ner. Det finns inget C.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Källor:
- DÖDSHJÄLP Ett sluttande plan eller skenande tåg?
- Livshjälp och inte dödshjälp (Motion 2009/10:So335 av Mikael Oscarsson och Jan Erik Ågren (kd)) | Sveriges riksdag
- Access All: Disability News and Mental Health – Coalition of 350 disability organisations against Assisted Dying Bill – BBC Sounds
- EXCLUSIVE: Veterans Affairs Canada tried to hide euthanasia scandal paper trail – Rebel News
- DHR om dödshjälp: ”Finns risk för påtryckningar”
- Palliativ vård är livshjälp, inte dödshjälp
Läs mer om dödshjälp här.