Idag på internationella kvinnodagen ger Människovärde ut sin tredje rapport, som denna gång handlar om surrogatmödraskap. Syftet med rapporten är att sammanfatta risker och negativa konsekvenser som kan vara verklighet för de inblandade vid surrogatarrangemang, bakom den ofta okomplicerade bilden som presenteras i media.
I maj 2020 spreds ett filmklipp från Ukraina där nyfödda bebisar låg på rad i små sängar. Samtliga var födda av ukrainska surrogatmammor, men på grund av pandemirestriktioner hade de beställande föräldrarna inte kunnat hämta dem. Den anknytning som under graviditeten skett mellan barnet och surrogatmamman var bruten, och vården skedde av personal med munskydd och plasthandskar. Ytterligare en separation var att vänta vid de beställande föräldrarnas avhämtning, och så sent som i januari 2022 fanns uppgifter om barn som ännu inte hämtats. Dagens situation i Ukraina har ytterligare försvårat detta.
Surrogatgraviditeter räknas som riskgraviditeter eftersom det oftast är ett befruktat ägg från en annan kvinna som inplanteras i surrogatmammans livmoder, och inte hennes eget. Förutom riskerna för både surrogatmammor och äggdonatorer, ger rapporten exempel på surrogatindustrins avsaknad av förståelse för både surrogatmammornas och barnens emotionella utsatthet. Rapporten belyser även situationer där beställande föräldrar råkat illa ut.
”I debatten om surrogatmödraskap fattas ofta barnperspektivet”, säger Brita Storlund, kommunikatör på Människovärde och författare till rapporten. ”Det är ett trauma för ett nyfött barn att abrupt separeras från den mamma som det under graviditeten lärt känna hjärtslag, röst och beröring av. Och anledningen till att ett nyfött barn läggs på mammans bröst är att det redan finns ett band mellan dem, som barnet ska få känna trygghet av. Barn som är födda av en surrogatmamma separeras från henne genast efter förlossningen och fråntas denna trygghet”.
”Många förstår inte skillnaden mellan surrogatmödraskap och adoption”, säger Cecilia Björfjell, verksamhetsansvarig på Människovärde. ”En skillnad är att det vid adoption handlar om ett barn som redan finns och som har behov av en ny familj. Det är barnets och inte föräldrarnas behov som är utgångspunkten. Surrogatmödraskap är en överenskommelse om att i framtiden producera ett barn som kommer att utsättas för en separation”.
Ordförande Johanna Byman lyfter vikten av medkänsla för den smärta som barnlösa par och även ensamstående kan uppleva. ”Lösningen kan dock inte vara att utsätta en medmänniska för de psykiska och fysiska risker som surrogatmödraskap innebär,” säger hon. ”En människas kropp får varken lånas ut, hyras ut eller säljas”.
Rapporten kan från och med den 8 mars laddas ner på människovärde.se/rapporter.
Kontakt:
brita.storlund@manniskovarde.se
018-12 93 00
Om Människovärde
Människovärde är en ideell förening som försvarar människans unika och okränkbara värde genom tre grundläggande uppdrag: Utbildning, Opinionsbildning och Rådgivning.
Organisationen arbetar för att skapa en livets kultur och vara en motkraft till den livsförnekande kulturen i samhället.