Kapitel 4 från vår rapport: DÖDSHJÄLP – Sluttande plan eller skenande tåg? som kom ut den 16 maj 2024:
SLUTTANDE PLANET
Det sluttande planet har blivit verklighet i varje land som legaliserat dödshjälp. Fler människor dör genom dödshjälp och kriterierna utökas till att omfatta fler grupper. Kriterierna som fanns från början respekteras inte alltid och ibland beror detta på att de är vaga och lämnar utrymme för tolkningar. Nedan följer 15 exempel på detta.
1. ANTAL ÖKAR
Belgien hade 3 423 fall under 2023, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2022 då antalet var 2 966. Dödshjälp utgör 3,1 procent av samtliga dödsfall. En statlig kontroll- och utvärderingskommission medgav dock 2016 att underrapportering förekommer och att det verkliga antalet kan vara upp till dubbelt så högt.
I Nederländerna registrerades 1 882 dödshjälpsfall 2002. 2023 var antalet 9068, och utgjorde då 5,4 procent av samtliga dödsfall. Patienter som begärde dödshjälp av mentala orsaker ökade med 20 procent mellan 2022 och 2023. Enligt en studie i The Lancet saknades 23 procent av dödshjälpsfallen i rapporteringen 1990–2010, så möjligtvis finns fortfarande ett mörkertal. Ökningen i Schweiz var 11 procent mellan 2022 och 2023.
Även i Kanada har antalet ökat varje år sedan legaliseringen 2016. Det året dog 1 018 människor genom dödshjälp och 2023 omkring 16 000, och dödshjälpsfallen utgör nu 4,1 procent av samtliga dödsfall. Sammanlagt har ungefär 61 000 människor fått dödshjälp.
Den amerikanska delstaten Oregon hade en ökning på 21 procent mellan 2022 och 2023, och assisterat självmord utgör 0,8 procent av samtliga dödsfall. På dödsbevis anges dock den underliggande sjukdomen som orsak till dödsfallet och inte att patienten dött genom assisterat självmord. Rapportering om assisterat självmord ska göras separat, vilket inte alltid sker enligt psykiatern Mark Komrad, så även här kan underrapportering förekomma. Medborgare från andra delstater, som beviljats assisterat självmord i Oregon men som åkte hem för att ta preparatet, saknas också från Oregons rapportering.
I den amerikanska delstaten Kalifornien ökade andelen assisterade självmord med 63 procent 2021–2022.
2. MINDERÅRIGA KVALIFICERAS
2014 utökades dödshjälpslagen i Belgien till att även omfatta minderåriga förutsatt att de var ”medvetna och omdömesgilla” vid tiden för ansökan. Enligt en belgisk studie från 2021 har dock 24 spädbarn under en tidsperiod på 15 månader 2016–2017 getts dödliga injektioner trots att de inte kan uppfylla kriteriet om att vara omdömesgilla. Anledningen var enligt Lifesite News inte att dessa spädbarn var döende utan att läkarteamet ansåg att de inte hade några utsikter att få ett uthärdligt liv.
I Nederländerna fanns redan tidigare undantag för minderåriga mellan 12–18 år, men 2020 ändrades kriterierna till att även omfatta barn mellan 1–12 år som lider orimligt mycket utan möjlighet till förbättring. Själva lagen ändrades inte men enligt de nya direktiven kommer läkare som utför godkänd eutanasi på denna åldersgrupp inte att åtalas. Enligt beräkningar uppges det handla om högst tio barn per år. Enligt Calum Miller dör dock årligen omkring 100 nyfödda barn i Nederländerna genom eutanasi på grund av funktionsnedsättningar, främst ryggmärgsbråck.
3. DUO-DÖDSHJÄLP
Den 5 februari 2024 dog den nederländska kristdemokratiska politikern och tidigare premiärministern Dries van Agt tillsammans med sin fru Eugenie genom eutanasi. Båda var 93 år och hade med åldern fått försämrad hälsa. Det fanns dock inga uppgifter om att någon av dem led av en dödlig sjukdom. Enligt The Guardian mer än fördubblades antal par som fick dödshjälp tillsammans i Nederländerna, från 26 par 2020 till 58 par 2022.
I Schweiz beviljades en fysiskt frisk kvinna assisterat självmord 2017. Hennes man hade en dödlig sjukdom och de ville dö tillsammans. Läkaren dömdes till 4 månaders fängelse för att han skrivit ut ett dödligt preparat till en frisk kvinna och inte konsulterat en annan oberoende läkare innan. Han ångrade sig dock inte utan uppgav att han i framtiden bara skulle se till att även konsultera en annan läkare för att slippa fängelsestraff.
En kvinna i Australien hade beviljats assisterat självmord och fått sina dödliga piller. Hon dog dock av cancer 2023 utan att ha tagit dem. Hennes man, som ansvarade för att lämna tillbaka kvarvarande piller till apoteket inom 14 dagar, använde dem istället för att begå självmord.
4. FULLBORDAT LIV
Redan 2013 dog en 63-årig man i Nederländerna genom eutanasi för att han bävade för pensionärslivet. Han hade under hela sitt vuxna liv varit en arbetsmyra och knappt unnat sig semester. Kriteriet ”klagomål och sjukdomar relaterade till ålderdom” var möjligtvis kryphålet som berättigat honom till eutanasi. Men ett lagförslag om ”fullbordat liv” lades fram först 2020, vilket föreslogs gälla personer över 75 år. Enligt en gallupundersökning från 2023 stöds förslaget av 80 procent av de närmare 200 000 respondenterna.
Elisabeth Abelin-Norell var en 85-årig pensionerad läkare från Sverige som bodde i Frankrike. Hon avslutade sitt liv genom assisterat självmord i Schweiz 2020. Innan det medverkade hon i SVT-programmet ”Mötet” där hon samtalade med journalisten Elisabeth Sandlund. Abelin-Norell var en fysiskt frisk, intelligent och vältalig kvinna som hade allvarligt nedsatt syn och hörsel. Detta hade kvalificerat henne för assisterat självmord eftersom livskvaliteten inte längre var densamma som när hon kunnat läsa mycket.
5. FUNKTIONSNEDSATTA OCH DEMENTA
Organisationer för funktionsnedsatta i Sverige är enligt Smer antingen negativa till legalisering av dödshjälp eller har inte tagit ställning. Ingen organisation har dock gett sitt uttryckliga stöd för dödshjälp. I dödshjälpsdebatten på Irland har organisationer för funktionsnedsatta uttryckt oro för ”rashygieniska övertoner” där vissa människor ses som en börda.
Kayla Pollock är en 37-årig mamma i Kanada som blev helförlamad efter sitt tredje covidvaccin. Under de månader hon låg på sjukhus blev hon två gånger erbjuden dödshjälp av läkare trots att hon var tydlig med att hon ville leva. I Nederländerna har personer med autism och andra intellektuella funktionsnedsättningar dött genom dödshjälp eftersom de inte anses kunna leva ”normala” liv. Bland dessa fanns även personer under 30 år och som angett autism som antingen den enda eller den bidragande orsaken till dödshjälp.
Den numera avlidna baronessan Warnock var en av Storbritanniens ledande bioetiker. Hon uttalade 2008 att äldre dementa människor slösar bort andras liv och är en börda för vårdapparaten. Hon ansåg därför att dödshjälp för denna grupp vore för allas bästa. I den amerikanska delstaten Kalifornien finns ett lagförslag om att assisterat självmord även ska omfatta patienter med demenssjukdomar.
En 74-årig dement kvinna dog genom eutanasi i Nederländerna 2016. Hon hade fyra år tidigare skrivit ett livstestamente där hon uttryckt att hon önskade eutanasi när sjukdomen blivit så pass framskriden att hon inte längre kunde bo hemma. När eutanasin skulle utföras spjärnade hon dock emot och verkade ha ångrat sig. Läkaren bad då närvarande familjemedlemmar att hålla fast henne, vilket de också gjorde. Läkaren åtalades senare men friades 2019 eftersom hon ansågs ha handlat i god tro.
6. PSYKIATRISKA PATIENTER
Med enbart psykiatriska tillstånd är patientens överlevnadstid ofta flera decennier enligt psykiater Sven Román. Det är också möjligt att patienter med exempelvis långvarig och allvarlig depression tillfrisknar. Därför bör vården inte bejaka patienters önskan att dö och därmed förstärka känslan att det inte finns något hopp för dem. Román hävdar att en psykiatrisk patient aldrig borde beviljas dödshjälp eftersom dödsönskan troligtvis är ett symtom på det mentala tillståndet, vilket nästan alltid är behandlingsbart.
Med Oregonmodellen är psykiatrisk undersökning ett av kriterierna för patienter som ansökt om assisterat självmord. Dock visade rapporten för 2023 att sådana gjorts i endast 0,8 procent av fallen (3 av 367).
Det finns ett lagförslag om att även i Kanada utöka kriterierna för dödshjälp till att även gälla fysiskt friska patienter med enbart psykiska sjukdomar, inklusive anorexi, missbruksproblematik osv. Förslaget var tänkt att röstas igenom våren 2024 men har blivit framflyttat till 2027. Detta betyder dock inte att man har för avsikt att backa från förslaget. Anledningen är brist på vårdpersonal med kompetens att avgöra skillnaden mellan en patient som är kvalificerad för dödshjälp och en som istället är i behov fortsatt psykiatrisk vård.
Den kanadensiska psykiatern Sonu Gaind är positiv till dödshjälp i vissa fall men kritisk till den planerade utökningen av dödshjälpslagen. Han säger att dödshjälp för psykiatriska patienter inte längre bara handlar om ett sluttande plan utan om ett skenande tåg. Enligt honom har läkare fel i över hälften av fallen när de bedömer huruvida en psykiatrisk patient är obotligt sjuk, varför detta kommer att leda till att dödshjälp beviljas patienter som med rätt behandling hade kunnat botas.
Sommaren 2023 rapporterades om 37-åriga Kathrin Mentler från Kanada som sökte hjälp för att hon led av depression och självmordstankar. Eftersom det inte fanns någon ledig säng på sjukhuset just då och vårdkön till psykiatrin var flera veckor lång, fick Mentler frågan om hon övervägt dödshjälp. Mentler berättar i en intervju att detta gav en upplevelse av att hennes liv var värdelöst och ett problem som kunde lösas genom dödshjälp. Sjukhuset bad senare om ursäkt för det skedda, men menade att frågan tagits upp för att bedöma Mentlers tillstånd och inte som ett förslag. Eftersom dödshjälp för psykiska sjukdomar inte ännu är lagligt i Kanada uppfattades frågan av Mentler ändå som anmärkningsvärd.
61-årige Alan Nichols togs 2019 in på sjukhus på grund av att han var undernärd. Han led av depression och hade perioder när han isolerade sig och vägrade äta och ta sina mediciner. Hans bror med familj hade 2015 ansökt om att få förmyndarskap för honom men nekats. En månad efter sjukhusinläggningen hade han mot familjens vilja beviljats och dött genom eutanasi. Familjen hävdar dock att han inte uppfyllde kriterierna. Han var på grund av sitt psykiatriska tillstånd inte beslutskompetent och han var inte döende. De anser att kriteriet om att döden ska vara rimligt förutsebar ger utrymme för alltför godtyckliga tolkningar.
44-åriga Nathan Verhelst från Belgien föddes som flicka och beviljades eutanasi 2013 på grund av psykiskt lidande efter att tre operationer för könsbyte 2009–2012 misslyckats. Belgiska ”Sébastien” (fingerat namn) ansökte 2016 om eutanasi på grund av extremt psykiskt lidande för att han inte kunde acceptera sin homosexualitet. Enligt Mark Komrad blev ansökan också beviljad. 23-åriga Shanti De Corte dog genom eutanasi i Belgien i maj 2022. Hon var fysiskt frisk men led av depression och PTSD efter att hon överlevt terrorattacken på Belgiens flygplats 2016.
Det finns en föreställning om att dödshjälpslagar kommer att minska ”vanliga” icke-assisterade självmord. Man anser att det är en trygghet för patienter att veta att det finns en nödutgång och att de därför kan avstå från att begå självmord på egen hand. Denna föreställning är dock inte helt opartisk enligt professor David Albert Jones, eftersom den har sitt ursprung i schweiziska dödshjälpsorganisationer.
En studie från 2015 visade att både assisterade och icke-assisterade självmord ökat mellan 6–12 procent i de amerikanska delstaterna Oregon, Kalifornien och Michigan där assisterat självmord var legaliserat. Dessa hade också högre självmordsfrekvens än övriga USA. Enligt studien fanns heller inga bevis för att icke-assisterade självmord skulle minska efter legalisering. En studie där Belgien, Nederländerna och Schweiz jämförts med sina respektive grannländer Frankrike, Tyskland och Österrike, gav samma resultat. Och i de fall självmordstalen verkligen hade minskat under en period i ett dödshjälpsland, hade de under samma period minskat ännu mer i jämförelselandet som inte legaliserat dödshjälp. En av förklaringarna till detta anses vara att lagstiftning om dödshjälp skickar en signal att vissa människor verkligen är hopplösa fall.
Det är också allmänt känt inom psykiatrin att självmord smittar. Självmordstalen ökade exempelvis efter att skådespelaren Robin Williams begått självmord 2014. För att skydda sårbara individer har media därför getts särskilda direktiv om hur de ska rapportera om kändisars självmord. En kanadensisk kvinna som drabbats av en ryggmärgsskada upplevde efter en dokumentär, som framställde dödshjälp ur ett positivt perspektiv, att det även vore positivt för henne. Trots att hon inte ännu hunnit anpassa sig till sin nya situation eller ens fått ordentlig hjälp mot symtomen, kvalificerades hon för dödshjälp inom 90 dagar.
Omkring hälften av alla läkare som deltar i dödshjälp känner obehag enligt Román. En fråga som därför borde undersökas mer är huruvida denna uppgift kan komma att leda till fler självmord bland läkare. Självmordstalen är enligt Román redan nu högre bland läkare än i den övriga befolkningen och särskilt bland kvinnliga läkare.
7. MÅLTAVLOR FÖR ORGANDONATION
Andelen organdonatorer från personer som dött genom dödshjälp uppges vara oproportionerligt hög jämfört med dödsfall av andra orsaker. Detta konstaterades även i Spanien redan ett halvår efter att lagen om dödshjälp trätt i kraft sommaren 2021, och innan några riktlinjer om organdonation efter dödshjälp tagits fram. Samma fenomen har konstaterats i Kanada. I provinsen Ontario fördubblades antalet organdonationer från patienter som dött genom dödshjälp 2017–2018. Ökningen har därefter fortsatt samtidigt som det totala antalet registrerade donatorer minskat. Initiativet om både dödshjälp och organdonation ska komma från patienten och inte från vårdpersonalen. Men i provinsen Quebec kan en läkare skriva remiss angående organdonation redan när det står klart att en patient bestämt sig för dödshjälp. Risken är att tveksamma patienter känner sig pressade att utföra ett sista hjältedåd genom att dö och donera sina organ för att någon annan ska få leva istället. I Belgien och Nederländerna är organdonation även tillåtet efter eutanasi på barn enligt Calum Miller.
Mark Komrad varnade vid ett riksdagsseminarium i Sverige 2019 för kombinerad organdonation och dödshjälp, vilket är en diskussion som redan förs i Kanada. De bästa organdonationerna kommer enligt Komrad nämligen från levande patienter eftersom organen då är färska och risken för att mottagarens kropp ska avvisa dem är lägre. Patienten som beviljats dödshjälp sövs då ner, organ opereras bort, och så låter man sedan döden inträffa på operationsbordet. Särskilt patienter med ALS, MS, psykiatriska sjukdomar och funktionsnedsättningar riskerar bli måltavlor eftersom dessa generellt har friskare organ än exempelvis cancerpatienter.
8. EKONOMI
Kan en hårt pressad vårdapparat börja se dödshjälp som ett sätt att göra besparingar? Enligt en kanadensisk kostnadskalkyl från 2017 räknade man med att legalisering av dödshjälp skulle innebära en besparing på 35–137 miljoner kanadensiska dollar. Denna summa översteg de beräknade kostnaderna för dödshjälp, vilka uppskattades till högst 15 miljoner dollar. Enligt forskaren Patricia Maloney förekommer dock systematiska felkodningar vid redovisningen av dödshjälp. I den mest folkrika provinsen Ontario har dödshjälp fakturerats med samma koder som för palliativ vård. Detta betyder att kostnaderna för dödshjälp i verkligheten är högre än vad som redovisas och att den egentliga kostnaden är okänd. Det betyder samtidigt också att kostnaderna för palliativ vård egentligen är lägre än redovisat. Frågan är om detta är misstag på grund av den mänskliga faktorn, eller om det är ett medvetet vilseledande. Frågan är också huruvida det enbart gäller Ontario.
Ekonomi kan också vara en faktor som pressar patienter till dödshjälp. Läkaren Ellen Wiebe, som dödat över 400 patienter genom eutanasi i Kanada, medger att fattigdom absolut är en bidragande faktor i många fall. Roger Foley är 47 år och har varit sängliggande i sex år på grund av en muskelsjukdom. Han behöver hjälp med att äta, tvätta sig och för att kunna sitta. Foley uppger att han vill leva men hans försäkring täcker enbart grundläggande behov och inte de särskilda behov som Foley har. Sjukhuset i Ontario har uppgett att hans vård kommer att kosta motsvarande 14 000 kr per dygn och på eget initiativ även upplyst Foley om dödshjälp som ett alternativ. Foley har stämt sjukhuset eftersom han själv inte uttryckt någon önskan att dö, utan initiativet om dödshjälp hade mot regelverket kommit från vårdpersonalen.
Les Landry levde ett helt vanligt liv med sin familj i Kanada och tjänade motsvarande ungefär 55 000 kr per månad som lastbilschaufför. Dock drabbades han av bråck och opererades 2009, men fick under operationen en allergisk chock av narkosmedlet. Han överlevde mot alla odds men blev invalidiserad och oförmögen att arbeta. Ekonomin sjönk till motsvarande 14 000 kr per månad, men bara fram tills han blev pensionär då förmånerna för funktionsnedsättningar upphörde. Landry ansökte då om eutanasi och uppgav att han egentligen inte vill dö men att det är det enda logiska eftersom han inte längre har råd att leva. I december 2022 kom ett godkännande från den första läkaren trots att Landry angett fattigdom som huvudorsak till ansökan. I väntan på svar från den andra läkaren försäkrade Landry att han kommer att ”doktor-shoppa” tills han har ett godkännande.
64-åriga Barbara Wagner från Oregon i USA hade tillfrisknat från lungcancer 2005, men den kom dessvärre tillbaka 2008 och var då obotlig. Läkaren hade skrivit ut en medicin för motsvarande 40 000 kr per månad men försäkringsbolaget vägrade betala. Det som försäkringsbolaget lovade täcka var preparat för assisterat självmord vilket motsvarade en engångssumma på drygt 500 kr. Denna händelse har upprört även dödshjälpsförespråkare.
9. DOKTOR-SHOPPING
I filmen Livsfarliga lagar (Fatal Flaws från 2018) intervjuas Aurelia Brouwers från Nederländerna. Hon var en fysiskt frisk 29-årig kvinna som led av olika psykiska sjukdomar, bland annat självskadebeteende. Hon hade under fyra års tid upprepade gånger ansökt om eutanasi men nekats. Hon berättade att hon inte ville dö men sökte ett slut på sitt lidande. Till sist beviljades hennes ansökan och hon dog 2018.
I samma dokumentär intervjuas en läkare från Oregon i USA som i ett fall varit den andra oberoende läkaren som skulle bedöma huruvida en patient kvalificerades för dödshjälp. När han istället ville träffa patienten för att prata igenom eventuell behandling för hennes cancer och depression, hade den första läkaren istället remitterat henne till en tredje läkare som inom två veckor beviljat dödshjälpen. Och liknande händelser är enligt den intervjuade läkaren inte alls ovanligt.
Belgiska Godelieva de Troyer led av depression och hade nekats dödshjälp av sin psykiater. Men en annan läkare, som var onkolog och inte hade tillräcklig patientkännedom om de Troyer, beviljade hennes ansökan och var också den som gav henne den dödliga injektionen. Det framkom senare att de Troyer hade skänkt motsvarande omkring 50 000 kr till en dödshjälpsorganisation som denna läkare varit med och grundat. Han var dessutom en av ledarna för den kommission vars uppgift var att utvärdera huruvida kriterierna för eutanasi hade följts i de Troyers fall.
10. SAMVETSFRIHETEN STRAMAS ÅT
Världsläkarförbundet (WMA) har upprepade gånger slagit fast att ingen läkare får tvingas att delta i någon form av dödshjälp, och att de inte heller har skyldighet att för detta ändamål remittera till annan läkare. Samvetsfrihet är också en mänsklig rättighet enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 18) och enligt EKMR (artikel 9). Även farmaceuter har enligt Oregonmodellen rätt att vägra lämna ut preparat för assisterat självmord.
Dödshjälpsförespråkare i Sverige hävdar dock att samvetsfrihet inte behövs vid dödshjälp eftersom denna uppgift endast skulle vara till för vissa särskilt certifierade läkare. Dock var det så man resonerade även vid utformandet av abortlagen i Sverige. Uppgiften skulle endast utföras av behöriga läkare men idag kallas det vårdvägran om en barnmorska inte vill bistå vid aborter. Kan det vid legaliserad dödshjälp handla om en tidsfråga innan det blir omöjligt för läkare att avstå från uppgiften att avliva patienter?
I Kanada har samvetsfriheten börjat kringskäras genom att läkare som inte själva deltar i dödshjälp ändå tvingas remittera patienter till en dödshjälpsläkare. Kanadensiska hospice riskerar indragna statsbidrag om de inte tillhandahåller dödshjälp i sin verksamhet. Till underhusets personalutskott har förslag inlämnats inför sommaren 2024 att arbetsgivare som motsätter sig dödshjälp ska nekas statsbidrag för att anställa vikarier.
11. ÖVRIG VÅRD BLIR EFTERSATT
Håller dödshjälp på att bli en ersättning för vård? Kan utvecklingen gå mot en ovilja att satsa resurser på palliativ och övrig vård om dödshjälp är ett tillgängligt alternativ som dessutom är billigare?
52-åriga Dan Quayle i Kanada hade strupcancer och väntade att få påbörja behandling. Efter tio veckor tröttnade han och ansökte mot familjens vilja om dödshjälp, vilket han blev beviljad på två dagar. 67-åriga Samia Saikali fick trots aggressiv cancer i magen inte träffa en onkolog på tio veckor. Med tidig cellgiftsbehandling hade hon enligt prognosen haft en återstående livstid på ett år, men på grund av dröjsmålet med behandlingen ansökte hon om eutanasi, vilket beviljades.
Kanadensiska Donna Duncan drabbades av en allvarlig hjärnskakning men ett år senare hade hon fortsättningsvis inte fått den specialistvård hon behövde. Hennes tillstånd försämrades under den tiden och 2021 fick hon eutanasi som 61-åring, bara inom några dagar efter sin första bedömning. Duncans två vuxna döttrar ville ha en oberoende utredning av fallet, men sjukhuset gav inte tillgång till journalerna med motiveringen att döttrarna inte agerade i sin avlidna mammas bästa intresse.
Allison Ducluzeau var nygift småbarnsmamma när hon fick sin cancerdiagnos. Av kirurgen fick hon beskedet att hon inte rekommenderades den speciella cellgiftsbehandlingen som krävdes, eftersom den endast i hälften av fallen bromsar förloppet, och Ducluzeau hade en prognos på 2 månader till 2 år kvar att leva. Enligt Ducluzeau fick hon också små vinkar om dödshjälp. Hon hade emellertid möjlighet att åka till USA för att få motsvarande behandling där. Det kostade mycket pengar men hon blev frisk och uppger att hon är förbittrad på hur hon övergavs av vården i hemlandet Kanada när hon som mest hade behövt den.
Pensionerade armékorpralen Christine Gauthier, som deltog i Paralympics i Rio de Janeiro 2016, vittnade 2022 i det kanadensiska underhusets veterankommitté om att hon under fem års tid kämpat för att få en rullstolsramp till hemmet för att lättare kunna förflytta sig. När hon framfört klagomål om dröjsmålet hade hon erbjudits dödshjälp som en utväg ifall hennes tillstånd skulle bli outhärdligt. Bara veckan innan hade det avslöjats att minst fyra andra veteraner också hade fått erbjudande om dödshjälp.
En 51-årig kanadensisk kvinna valde att avsluta sitt liv genom dödshjälp 2022 eftersom hon förgäves hade försökt få ett särskilt boende på grund av sina allvarliga allergiska besvär. Hon uppgavs vara den första som beviljats dödshjälp på grund av detta tillstånd.
12. PAKETERBJUDANDEN
Begravningsentreprenör Paul Needham i Kanada har sedan 2020 hyrt ut rum för dödshjälp, och under det första året utfördes 23 fall av dödshjälp i hans utrymmen. Det är enligt honom en växande trend att människor inte vill att dödshjälpen ska ske i hemmet, och sjukhusmiljön känns för steril. Där kanske det bara skiljer en vägg från en annan patient som också väntar på att få sin dödshjälp utförd. Under pandemin fanns dessutom restriktioner att ta hänsyn till. Även andra begravningsentreprenörer har följt samma trend och erbjuder dödshjälp, likvaka och begravning i ett och samma paket. Patienten med anhöriga får hyra ett rum, dekorera det, spela musik, äta något och dricka lite vin. Detta är trots allt en persons sista dag i livet, säger Needham.
13. MEDBORGARSKAP KRÄVS INTE
Schweiz var länge det enda land dit även andra än landets egna medborgare kunde åka för att få assisterat självmord. I den amerikanska delstaten Oregon var kriteriet från början också att man skulle vara medborgare i delstaten för att få assisterat självmord. Sedan 2022 är det dock lagligt för medborgare från andra delstater att komma till Oregon för att dö genom assisterat självmord. Christophers 68-åriga pappa dog dock redan 2010 genom assisterat självmord i Oregon trots att han var medborgare i Kalifornien. Enligt Christopher ”uppmuntrades” pappan till assisterat självmord av vissa släktingar. Efter att pappan tagit 100 krossade piller dröjde döendet över 36 timmar. Händelsen har allvarligt skadat relationerna mellan de anhöriga, och av den anledningen avslöjar Christopher inte sitt efternamn.
14. NYA METODER PRÖVAS
Vid assisterat självmord används vanligtvis en dödlig dos barbiturater som patienten själv intar. Dödshjälpsorganisationen Dignitas i Schweiz utförde under 2000-talet ett experiment där en man och tre kvinnor istället dog av syrebrist genom att via en mask inandas heliumgas. Masken läckte dock så tiden mellan medvetslöshet och död varierade för mycket mellan de olika personerna. Detta ansågs oacceptabelt men enligt forskarna kunde problemet avhjälpas med användning av huva istället för mask. Helium anågs dessutom vara en metod där läkarens roll kunde kringgås och assisterat självmord ”avmedikaliseras”.
Dödshjälpsmaskinen Sarco presenterades första gången 2019 av dess upphovsmakare, professor Philip Nitschke från Australien, som också är grundare av självmordsgruppen Exit International. Sarcon har fått sitt namn från ”sarkofag” (likkista) och kan printas ut med 3D-printer och byggas ihop. Personen som vill dö lägger sig inne i sarcon, stänger luckan och svarar där på frågorna: ”Vem är du?” ”Var är du?” och ”Vet du vad som händer om du trycker på knappen?” När frågorna är muntligt besvarade ska en sista bekräftelse ges innan mekanismen sätts igång som möjliggör för personen att trycka på knappen. Sarcon fylls då med kväve, vilket gör att syrenivån minskar från 21 till 1 procent på omkring 30 sekunder. Personen hinner bli aningen desorienterad och euforisk innan han/hon tappar medvetandet. Döden inträffar sedan genom syre- och koldioxidbrist inom 5–10 minuter enligt Nitschke. Sarcon är ännu inte godkänd för användning, men Nietschke tror att det kan finnas en marknad i Schweiz.
15. ALTERNATIV TILL FÄNGELSESTRAFF
Geneviève Lharmotte från Belgien knivskar sina fem barn till döds i februari 2007 medan deras pappa var borta. Hon försökte även begå självmord men misslyckades. Enligt hennes advokater var hon psykiskt sjuk men juryn fann henne skyldig till överlagt mord och 2008 dömdes hon till livstids fängelse. 2019 flyttades hon till ett psykiatriskt sjukhus och 2023 beviljades hon eutanasi, och denna genomfördes samma datum som barnen mördades.
En 46-årig man som var misstänkt för mordförsök på fyra personer i Spanien dog 2022 genom dödshjälp innan rättegången. Han hade själv blivit förlamad i samband med skottlossningen och bedömdes vara berättigad till dödshjälp. De fyra som blivit beskjutna hade via sina juridiska ombud protesterat mot beslutet om dödshjälp eftersom de enligt SVT Nyheter inte ville förlora möjligheten till kompensation för sina skador.
En livstidsdömd våldtäktsman i Belgien beviljades eutanasi 2014 eftersom hans tillstånd ansågs outhärdligt och obotligt. Detta beslut drogs dock senare tillbaka.
Läs hela rapporten med källhänvisningar här.