I det brittiska parlamentet kommer man under våren att rösta om en ändring i abortlagen för England och Wales. Abortgränsen är vid vecka 24 och aborten ska godkännas av två läkare för att vara laglig. Enligt de olika ändringsförslagen som presenterats ska detta krav tas bort. Abort ska också avkriminaliseras för att istället betraktas som vård och en rättighet. Kritiker menar att abort i praktiken då kommer att vara tillåtet under hela graviditeten.

Upprinnelsen till den planerade ändringen handlar bland annat om fallet med Carla Foster. Hon dömdes 2023 till 28 månaders fängelse efter att hon gjort en olaglig distansabort i vecka 32–34.

Journalisten Isabel Oakeshott är kritisk till den potentiella lagändringen och anser att abortgränsen istället borde sänkas till vecka 22, dvs. när barnet anses livsdugligt utanför livmodern. Oakshott, som snart fyller 50 år, gjorde själv en abort när hon var i 20-årsåldern. I The Telegraph skriver hon den 9 april 2024 att minnet av aborten fortfarande får henne att känna sig fysiskt illamående, trots att det gått så lång tid. Hon beskriver sin aborterfarenhet som ohygglig. Under tio års tid efteråt fick hon dessutom fyra missfall, vilket ytterligare spädde på traumat.

Parlamentsledamöter som stödjer förslaget hävdar att abort är grundläggande vård. Oakeshott är emellertid kritisk till ett sådant språkbruk eftersom inte ens tidiga aborter är riskfria ingrepp, och för att kvinnor i vissa sällsynta fall till och med dött. Att avkriminalisera sena aborter kan enligt Oakeshott därför inte handla om grundläggande vård. Hon hävdar att det istället är ett recept för traumatiska upplevelser med livslång ånger, och att lagen borde vara till för att skydda kvinnor från sådant. Hon hävdar att ingen kvinna kan göra en sen abort utan att det på djupet påverkar henne negativt. Oakeshott ger inte heller mycket för argumentet att abort skulle vara en kvinnas rättighet. Det är snarare ett aktivistiskt synsätt där syftet är att vem som helst ska kunna göra abort när som helst oavsett orsak.

Efter de fyra missfallen fick Oakeshott tre barn. Den erfarenheten stärkte hennes syn på att livet börjar vid befruktningen och att ett foster aldrig bara är en cellklump. Hon anser att parlamentsledamöterna gör ett misstag om de röstar igenom lagändringen, och hon är därför fast besluten om att inte längre hålla tyst om sin smärtsamma erfarenhet av abort.

Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi

Läs mer om abort här.