Vid utomkvedshavandeskap (ektopisk graviditet) har embryot fäst utanför livmodern, oftast i äggledaren där det inte kan växa. Tillståndet kan leda till missfall men skulle det inte göra det riskerar äggledaren att brista, vilket är livshotande för kvinnan om hon inte snabbt får rätt vård. Inom prolife-rörelsen anses ingrepp vid utomkvedshavandeskap inte vara abort utan ett nödvändigt ingrepp för att rädda en gravid kvinnas liv. Ingreppet sker vanligtvis genom medicinering och/eller titthålsoperation.
Bill Fortenberry är en amerikansk filosof, historiker och prolife-aktivist som skrivit boken Ectopic life (2023). I boken presenterar han forskning som visat att hundratals mammor och barn överlevt utomkvedshavandeskap. Han presenterar uppgifter från sjukhus där man även lyckats behandla brustna äggledare och räddat livet på både mamman och barnet. Av 632 fall fanns endast ett dödsfall av brusten äggledare enligt en studie från 2002, vilket betyder en överlevnadsgrad på över 99 procent. Överlevnadsgraden hos barnen var 24 procent.
I ett föredrag som finns på Fortenberrys Youtube-kanal berättar han om Maron Hollins som i augusti 2022 fick beskedet att hon hade ett utomkvedshavandeskap som ovanligt nog växte i buken. Det enda alternativ som presenterades för Hollins var att det måste avlägsnas för att rädda hennes liv. Men risken att hon skulle dö uppgavs vara 7 procent och alltså inte 100. Dock fanns ingen läkare som ville utföra ingreppet så graviditeten fortsatte fram till vecka 26 när Hollins fick kraftiga blödningar. Dottern föddes då genom kejsarsnitt och både mamman och dottern vårdades under en dryg veckas tid och båda överlevde. Fortenberry presenterar i föredraget fler barn som under 2000-talet trots utomkvedshavandeskap fötts i Storbritannien, USA och Brasilien, och där både mamman och barnet överlevt. Ett par av kvinnorna hade inte ens vetat att de hade ett utomkvedshavandeskap utan det upptäcktes först omkring vecka 30 då de fick kraftiga blödningar, och barnen föddes då genom kejsarsnitt. Enligt Fortenberry finns även två bekräftade fall där man lyckats transplantera embryot från äggledaren till sin rätta plats i livmodern. Barnen hade vid uppföljning två år senare utvecklats normalt. Kirurgerna som utfört dessa ingrepp publicerade artiklar i medicinska tidskrifter men ingen debatt väcktes.
Fortenberry är tydlig med att utomkvedshavandeskap är högriskgraviditeter som bland annat kan kräva blodtransfusioner, men han förvånas över att läkarkåren inte verkar ha intresse av att lära sig mer om detta ämne. Mest förvånad är han dock över att även prolife-rörelsen undviker det. Han berättar att den kända prolife-aktivisten Abby Johnson tidigare hävdade att det var känt även inom abortindustrin att både mammor och barn kan överleva utomkvedshavandeskap. Medan hon jobbade på en abortklinik hade de haft seminarier i ämnet. Johnson har dock senare ändrat uppfattning och anser nu att utomkvedshavandeskap bör avlägsnas för att rädda kvinnans liv.
Fortenberry efterlyser mer utbildning för läkare i detta ämne.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Källa:
Ectopic Life – Hundreds of Babies Born from Ectopic Pregnancies