För barnet är det ingen skillnad om avtalet är kommersiellt (mot betalning) eller altruistiskt (utan betalning). Det kommer genast efter födseln att utsättas för en traumatisk separation oavsett om vuxna betalar för det eller inte, och detta innebär risk för framtida identitetskriser och känslor av förkastelse för barnet.
Att det inte skulle vara pengar inblandade i altruistiska surrogatavtal har exempelvis i Storbritannien, där enbart altruistiskt surrogatmödraskap är lagligt, visat sig vara en myt. Enligt den konservative debattören Gary Powell, som aktivt arbetar för ett globalt förbud mot all from av surrogatmödraskap, är altruistiskt surrogatmödraskap endast en billigare variant av det kommersiella. Det finns enligt honom uppgifter på altruistiska surrogatavtal som landat på omkring 40 000 brittiska pund (över 500 000 kr). Och enligt ett reportage i The Telegraph (2018) har summor upp till 60 000 pund betalats för så kallade altruistiska surrogatavtal. För att juridiskt hålla sig inom lagens ramar går detta att kamouflera som ”ersättning för kostnader”.
Kvinnor som ställer upp som surrogatmammor helt utan ersättning är sällsynta och handlar i så fall oftast om en nära anhörig till beställarna. Journalisten Kajsa Ekis Ekman, som under många år debatterat mot surrogatmödraskap, hävdar i Aftonbladet 2019 att det är mindre än 0,2 procent av världens surrogatmammor som är en syster till en av beställarna. Huruvida relationen mellan syskon på sikt riskerar att kompliceras av ett surrogatarrangemang dem emellan är dock en diskussion som inte alls förs.
Utbudet på altruistiska surrogatmammor till okända beställare är litet och därför kommer kommersiellt surrogatmödraskap troligtvis ändå att vara det mest attraktiva alternativet för dem som har råd.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Källa: surrogatmödraskap (2022)
Läs mer om surrogatmödraskap här.