I juni föll den federala rätten till abort i USA. Vad kommer att hända nu?
Under sommaren har hela världen följt utvecklingen kring USA:s abortlag. Den 24 juni tillkännagav Högsta domstolen att domen från 1973 (Roe mot Wade), som inneburit en federal rätt till abort, fallit. I och med detta har HD avvisat ståndpunkten att fostret är en del av den privata egendomsrätten, vilken helt har åsidosatt fostrets egna rättigheter. Domen är därför också ett genombrott för fostrets rättsskydd och ett erkännande av att det ingår två parter i abortfrågan.
RÄTTEN TILL PRIVATLIV
Domen Roe mot Wade har sitt ursprung från 1968 när den då 21-åriga Norma McCorvey upptäcker att hon är gravid och ansöker om abort. För att få tillgång till en laglig abort, åkte hon till Dallas eftersom våldtagna kvinnor från Texas kunde få abort där. I sitt försök att hitta en abortklinik kom McCorvey i kontakt med advokaterna Linda Coffee och Sarah Weddington, och de två advokaterna väckte 1970 åtal mot staten Texas. För att skydda Normas identitet kallades hon Jane Roe i rättsdokumenten.
Den 22 januari 1973 gav sju av domarna sitt stöd till Roe medan två gav sitt stöd till Henry Wade. Wade var Justitiekansler i Texas och representant för delstatens lagar. Domen baserades på att kvinnans rätt till abort ingick i skyddet av privatlivet enligt det fjortonde tillägget till konstitutionen. Således fastställdes att amerikanska kvinnor, med vissa begränsningar, har rätt till abort fram till födseln.
TVINGAS TILLÅTA ABORT
Konklusionen blev att graviditeten delades in i ”trimester”. I första trimestern blev abort en fråga mellan kvinnan och hennes läkare. Delstaten kunde inte inskränka eller reglera denna möjlighet; med andra ord etablerade HD rätten till fri abort som vi mer eller mindre känner till den idag. I andra trimestern kunde delstaterna reglera abort, men enbart om en sådan lag var till för att beskydda den gravida kvinnans hälsa. I tredje trimestern kunde delstaterna relativt fritt reglera och inskränka möljigheten till abort, utifrån synen att ett foster i denna trimester kunde vara livsdugligt utanför livmodern. Delstaterna fick inte förbjuda abort om det fanns fara för kvinnans liv. Denna dom ”körde över” lagarna på delstatsnivå vilka fram till 1973 kriminaliserat abort. Abort hade fram till dess varit lagligt enbart i några få delstater, men genom Roe mot Wade tvingades de tillåta abort.
OBEROENDE RÄTTSLIGT SKYDD
Många har hävdat att det kan vara klokt att låta en så etiskt inflammerad fråga som abort avgöras demokratiskt på delstatsnivå. Roe mot Wade har länge varit omdiskuterat, och många, bland andra den tidigare domaren i HD, Ruth Bader Ginsburg, ansåg att domen inte skulle stå sig över tid. Domen motiverar rätten till abort med fjortonde tillägget – rätten till privatliv. Den tolkningen är diskutabel och vilar på svag juridisk grund. Att domen nu fallit är också ett erkännande av den kunskap som 2022 finns om fostrets utveckling och att det handlar om en människa i en tidig utvecklingsfas. 1973 argumenterade många abortförespråkare för att fostret var en cellklump och att fostret var en del av kvinnans kropp. Kunskapen som vi fått genom ultraljud, forskning om fosterutvecklingen, celler och DNA styrker argumenten för att tillerkänna fostret rättsligt skydd.
Roe mot Wade har haft stor betydelse för västvärldens abortpolitik, där USA länge varit tongivande. Domen från 1973 användes också som exempel för den norska abortlagen som kom några år efteråt (även för den svenska/redaktionens tillägg). När amerikansk abortpraxis nu ska avgöras demokratiskt och inte genom rättssystemet, har man möjlighet att se närmare på fler faktorer som är viktiga för hur samhället ska hantera oönskade graviditeter.
STORA SVAGHETER
Det amerikanska hälsovårdssystemet har stora svagheter, och abort utnyttjas i många fall som en lösning på stora och strukturella samhällsproblem. Detta trots att abort aldrig är lösningen på samhällsproblem. I värsta fall döljer det underliggande problem, vilka särskilt drabbar kvinnor i sårbara situationer. USA bör nu närmare titta på varför kvinnor gör abort, hur dessa kan förebyggas och hur levnadsvillkor och stöd för den gravida kan förbättras.
I USA finns varken föräldraledighet eller ekonomiskt stöd för kvinnor som föder barn. Anställningsskyddet för gravida kvinnor är svagt och tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård är ofta beroende av ekonomin. Och dessa faktorer är viktiga i en kvinnas beslut att behålla barnet. Redan nu ser vi att stora företag som HM, Disney och Netflix erbjuder sig att betala för anställdas abortresor utanför delstaten, om de bor på en plats där abort är förbjudet. En progressiv åtgärd kunde vara att resurser användes för att kräva rätt till mödraledighet för arbetstagare, samt att genom ekonomiska reformer möjliggöra för alla att kombinera yrkesliv med barn. Nu har USA möjlighet att titta närmare på hur man kan anpassa lagstiftningen till nödvändiga och riktade ersättningar.
Många delstater har väldigt liberala abortlagar, vilket är en av orsakerna till att abortdebatten i USA är så polariserad. Inget land i Europa har så liberala abortlagar som i vissa av USA:s delstater. Genom att lösa abortfrågan politiskt, har delstaterna nu möjlighet att erkänna foster som individer med rättigheter, samt underlätta för ett starkare samhälle där kvinnor, barn och familjer tas på allvar.
Menneskeverd
Kristin Rudstaden och Maria Elisabeth Selbekk
Artikeln är publicerad med tillstånd i nr 3/22 av tidningen Människovärde, fritt översatt till svenska.
Originalartikeln på norska: Historisk abortdom i USA – Menneskeverd