Samband mellan abort och bröstcancer har varit ett ämne för diskussion. Att barnafödande och amning är skyddsfaktorer mot bröstcancer har varit känt länge. Att motsatsen, dvs barnlöshet och aborter skulle vara riskfaktorer anses däremot vara en myt. Forskare som påvisat negativa konsekvenser av abort har fått erfara att det är svårt att få sådana artiklar publicerade, och blir de publicerade i vetenskapliga journaler, ignoreras de ofta av övrig media, enligt Philippa Taylor på Christian Medical Fellowship. I oktober 2019 skrev hon två artiklar i The Conservative Woman där forskning om sambandet mellan abort och bröstcancer i Indien och Kina undersökts. De senaste åren har nämligen såväl antalet aborter som antalet bröstcancerpatienter ökat i dessa länder.
Taylor redovisar också övriga riskfaktorer, vilka även utan abort är kopplade till bröstcancer:
- Orala preventivmedel
- Barnlöshet
- Att få sitt första barn i hög ålder
- Att föda få barn
- Att inte amma sina barn
- Hög alkoholkonsumtion
- Rökning
Ovannämnda riskfaktorer är vanligare i västvärlden, där bröstcancer generellt också är vanligare än i andra delar av världen. Taylor ställer sig frågan hur resultatet blir om man lägger till abort som en riskfaktor, och jämför med länder där bröstcancer tidigare varit sällsynt.
I en rapport från Indien med grannländer har man konstaterat att både abort och missfall ökar risken för bröstcancer, och att den risken är större ju fler aborter man gör. Indien är ett intressant exempel eftersom landet under senare tid blivit mer västinriktat, och samtidigt har förekomsten av både abort och bröstcancer ökat. Jämfört med västerländska kvinnor får dock kvinnor i Indien fortfarande barn i tidigare ålder, och de föder fler barn som de ammar längre. Tobak och alkoholkonsumtion är inte lika vanligt som i västvärlden. Dessutom använder man i Indien inte hormonella preventivmedel i samma utsträckning som i väst. Allt detta sammantaget betyder att övriga riskfaktorer för bröstcancer är färre i Indien, och sambandet mellan abort och bröstcancer lättare att påvisa.
Samma utveckling har noterats i Kina. Taylor redovisar för en undersökning som publicerats i the Journal of Epidemiology. I den hävdar forskaren Xuelian Yuan att bland kinesiska kvinnor som gjort abort fanns en högre risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som aldrig gjort abort. Risken ökade ju fler aborter de gjort. Yuan fann också att bröstcancer ökade markant mellan år 2007 och 2013, samt att medelåldern bland bröstcancerpatienter samtidigt sjönk med tio år. Hans slutsats är att de drabbade kvinnorna var i sin fertila ålder när Kinas ettbarnspolitik till fullo implementerats (1979–2015), och på grund av den tvingats till aborter.
Enligt Taylor är detta en alarmerande utveckling, även om endast 3 procent av kvinnor som gjort abort får bröstcancer. I antal blir det ändå över 12 miljoner enbart i Kina och Indien, om man räknar med att omkring 30 procent av dessa kvinnor gjort abort.
Taylor är öppen med att hon är abortkritiker och efterlyser samma genomskinlighet av sina meningsmotståndare inom den medicinska forskningen. Hon menar att de som förnekar sambandet mellan abort och bröstcancer har en agenda som de inte är tydliga med. Hennes förslag är att kvinnor borde erbjudas mammografi tio år efter en abort.
