Inför midsommarveckan kommer Europaparlamentet att rösta om en ny resolution där abort beskrivs som en fundamental frihet och rättighet som bör tillåtas utan restriktioner. Rätten till samvetsfrihet nämns som ett hinder för detta. Juristorganisationen ECLJ (European Center for Law and Justice) kallar den föreslagna resolutionen oseriös och anser att språkbruket i den snarare liknar ideologisk propaganda.

Det ideologiska språkbruket har redan länge varit kutym i Sverige. Vårdvägran är ett ord som genomgående används av abortförespråkare, och i Vetenskapsradion På djupet  den 24 maj där man diskuterade den svenska abortgränsen, användes återkommande ordet ”aborträtt”. I programmet uttrycktes också att ”aborträtten” är djupt rotad i den svenska självbilden. Frågan är hur det egentligen förhåller sig med den saken. Är det snarare trycket att följa strömmen i denna fråga som är djupt rotad? Det framkom nämligen också att kvinnor håller tyst om det svåra med abort eftersom de inte vill framstå som abortmotståndare. Det finns troligtvis också ett mörkertal av både kvinnor och män som anser att abort är problematiskt, men som av olika orsaker väljer att hålla den åsikten för sig själva. Det är ofarligt att offentligt gå ut med åsikten att man är för fri abort, medan det kan komma med ett högt socialt och ekonomiskt pris att vara mot.

Vad som däremot är djupt rotat i den svenska självbilden är barns rättigheter och allas lika värde. Barnkonventionen är numera svensk lag, och i den står bland annat att ”barnet behöver, på grund av sin fysiska och psykiska omogenhet, särskilda skyddsåtgärder och vård, inklusive lämpligt rättsskydd både före och efter födseln”. I Vetenskapsradion På djupet skilde man dock ogenerat på önskade och oönskade graviditeter, d.v.s. om barnet är önskat har det rätt till den vård och de skyddsåtgärder det kan behöva, medan ett oönskat barn inte har rätt till liv ens om det skulle visa livstecken efter en sen abort. Det ofödda barnets människovärde styrs således av vad den starkare parten har för åsikt om det, och hur kan det vara förenligt med den svenska, eller för den delen den europeiska, självbilden?

Vid omröstningen i Europaparlamentet, som är planerad till den 23 juni, förväntas resolutionen få majoritet eftersom man även blandat in andra frågor, som exempelvis arbete mot kvinnlig könsstympning och sexhandel. Även om resolutioner inte är bindande för medlemsstaterna, och abortfrågan uttryckligen tillhör medlemsstaterna och inte EU, är utfallet ändå inte oviktigt. Resolutioner har en rådgivande funktion och kan exempelvis användas för att påverka framtida lagstiftningar. 

De mänskliga rättigheternas ursprungstanke och de ofödda barnens rätt till liv är under attack av abortlobbyn. Man skäms inte för att vilja skapa en kultur där den starkare parten inte skyddar den försvarslösa, och där värdet av ett människoliv avgörs av hur önskat det är. Det är dags för enskilda kristna och församlingar att träda fram som aldrig förr och bli den röst som vågade säga något annat. 

Människovärde
Johanna Byman, ordförande
Brita Storlund, kommunikatör
Cecilia K. Björfjell, verksamhetsansvarig
Linda Steen, leg. barnmorska 

 

Detta är en debattartikel som publicerades i Världen idags e-tidning lördag 19.6.2021 med rubriken ”Protestera mot EU-planer på fri abort i alla unionens länder”.

Om du vill dela inlägget klicka på ikonerna nedan.