För den som förutsätter att Statens Offentliga Utredningar ska vara neutrala och opartiska, där olika infallsvinklar presenteras, är förslaget om att grundlagsskydda abort (SOU 2025:2 s.75–116) frustrerande läsning. Utredningens partiskhet lyser igenom, bland annat genom det abortaktivistiska språkbruket.

Redan från början beskrivs svensk abortlag felaktigt som en ”rätt” till fri abort till och med graviditetsvecka 18 och att senare aborter ”får” utföras med Socialstyrelsens tillåtelse. Faktum är dock att ordet ”får” i den svenska abortlagen (1974:595) används om samtliga aborter:

1 §   Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa.

3 §   Efter utgången av adertonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om Socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten.

Kommittén medger att varken Europakonventionen eller EU:s rättighetsstadga innehåller någon rätt till abort och att inte heller Europadomstolen fastslagit någon rätt till abort. Förvånande nog användes ändå uttryck som ”aborträtt” och ”rätten till abort” i utredningen samtidigt som man hävdar att tillräckligt skydd saknas så att ”rätten” till abort bör stärkas. Man lyfter att Europadomstolen i rättsfallet RR mot Polen slagit fast att hinder från att göra abort anses vara omänsklig eller förnedrande behandling enligt artikel 3 i Europakonventionen. Men hade det inte varit viktigt att i det sammanhanget också belysa att tvångsaborter förekommer och att även dessa har konstaterats vara omänsklig och förnedrande behandling och alltså en kränkning av artikel 3, bland annat enligt rättsfallet G.M. och andra mot Moldavien?

Motiveringen till att Sverige bör grundlagsskydda abort är att utvecklingen i Polen, Ungern och USA gått i restriktiv riktning. Slovakien nämns också som ett av länderna som ”går mot en mer restriktiv tillämpning”. Detta är en ren osanning eftersom abortlagen i Slovakien förblev oförändrad efter den parlamentariska omröstningen 2021, vilket utredningen senare också medger. I flera amerikanska delstater är abort dessutom tillåtet ända fram till födseln, men detta har tydligen inte ansetts tillräckligt uppseendeväckande för att ens nämnas i utredningen.

I en redogörelse över sammanlagt 13 olika länders abortlagar framkommer att majoriteten av dessa går mot större liberalisering. Även den internationella trenden är enligt utredningen att abortlagarna går i mer liberal riktning. Samtliga riksdagspartier står bakom den svenska abortlagen och den uppges dessutom ha starkt folkligt stöd. Baserat på att ynka 2 europeiska länder och vissa amerikanska delstater gått mot ett mer restriktivt håll, anses det alltså av kommittén ändå nödvändigt för Sverige att grundlagsskydda abort.

Även abortliberala debattörer har kritiserat förslaget och kallat det allt från symbolpolitik till storhetsvansinne.

Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi

Läs mer om abort här.