Att barnafödande och amning är skyddsfaktorer mot bröstcancer har varit känt länge. Att motsatsen, dvs barnlöshet och aborter skulle vara riskfaktorer anses däremot vara en myt (s. 42 – 43). Forskare som påvisat negativa konsekvenser av abort har fått erfara att det är svårt att få sådana artiklar publicerade, och blir de publicerade i vetenskapliga journaler, ignoreras de ofta av övrig media.

Philippa Taylor på Christian Medical Fellowship hävdar att ett samband finns, och att minst två tredjedelar av de senaste forskningsrapporterna visar det. Taylor är tydlig med att hon är abortkritiker, och efterlyser samma genomskinlighet av sina meningsmotståndare. Hon hävdar att det finns en dold abortpositiv agenda i västvärlden, som förnekar och avdramatiserar negativa konsekvenser med abort.

I en faktagranskad forskningsrapport från Indien har man konstaterat att både abort och missfall ökar risken för bröstcancer, och att den risken är större ju fler aborter man gör. Indien är ett intressant exempel eftersom landet under senare tid blivit mer västinriktat, och samtidigt har förekomsten av både abort och bröstcancer ökat. Jämfört med västerländska kvinnor får kvinnor i Indien barn i tjugoårsåldern, och de föder fler barn som de ammar längre. Tobak och alkoholkonsumtion är ovanligt. Allt detta sammantaget betyder att övriga riskfaktorer för bröstcancer är färre i Indien, och sambandet mellan abort och bröstcancer lättare att påvisa än i väst.

Samma utveckling har noterats i Kina. I en undersökning som publicerats i the Journal of Epidemiology påstår forskaren Xuelian Yan att kinesiska kvinnor som gjort medicinsk abort tredubblade risken för bröstcancer. Han fann också att bröstcancer ökade markant mellan år 2007 och 2013, samt att medelåldern bland bröstcancerpatienter samtidigt sjönk med tio år. Hans slutsats är att de drabbade kvinnorna var i sin fertila ålder när Kinas ettbarnspolitik till fullo implementerats (1979 – 2015), och på grund av den gjort aborter. Enligt Yan är det en alarmerande utveckling, även om endast tre procent av kvinnor som gjort abort får bröstcancer. I antal blir det ändå över tolv miljoner, om man räknar med att omkring 30 procent av alla kvinnor i Kina gjort abort.

Taylors slutsats är att västerländska kvinnor har rätt att veta vilka risker de utsätts för, och föreslår att mammografi och undersökning med magnetkamera bör göras vid tidigare ålder bland kvinnor som gjort abort. Frågan är varför riskfaktorer negligeras när det gäller aborter. Vi kan inte ens köpa hostmedicin eller Alvedon utan att i bipacksedeln uppmanas att först bekanta oss med möjliga biverkningar, oavsett om dessa är vanliga eller sällsynta. På cigarettpaket står varningen att ”rökning dödar” utan att det anses vara alarmistisk skrämselretorik. Även om abort är ett känsligare ämne än hosta och rökning, har kvinnor rätt till all information innan de fattar svåra beslut.

Läs mer om abort här.