Socialstyrelsen kom i veckan ut med abortstatistiken för 2021. Sammanlagda antalet inrapporterade aborter är 33 697, vilket är en minskning jämfört med förra året.
Det är främst bland unga som minskningen fortsätter, och detta beror enligt Socialstyrelsen på ökad användning av preventivmedel. Bland annat erbjuds numera spiral även till kvinnor som inte fött barn, och dessutom är preventivmedel för kvinnor under 21 år kostnadsfri sedan 2017. Den vanligaste åldersgruppen som gör abort är kvinnor mellan 25 och 34 år.
Det som är på uppåtgående (trots en liten minskning jämfört med förra året) är kvinnor som gjort en eller fler aborter tidigare. Det blir alltså vanligare att kvinnor gör fler än en abort. För tio år sedan hade 37,3 procent av kvinnorna gjort abort tidigare, medan motsvarande andel för 2021 stigit till 46,4 procent.
Antal beviljade tillstånd för abort under graviditetsvecka 18–22 var 516, och av dessa var 376 på grund av fosterskada eller kromosomavvikelse hos barnet. I genomsnitt aborteras alltså omkring ett barn per dag på grund av fosterskada eller kromosomavvikelse. Av samtliga ansökningar fick sammanlagt 37 kvinnor avslag. Ansökningar om abort efter graviditetsvecka 22 ingår inte i statistiken.
Över 97 procent av alla aborter var medicinska, och omkring 75 procent var ”hemaborter”, vilket infördes 2004 och betyder att aborten inleds på klinik och avslutas i hemmet. ”Den första dosen ges alltid på sjukhus/klinik medan behandlingen med värkstimulerande läkemedel kan ske antingen på sjukhus/klinik eller i hemmet/annan plats, så kallad hemabort”, skriver Socialstyrelsen.
Det missvisande är att samma ord även används i Moderaternas förslag om hemabort, som riksdagen i april 2022 röstade för att utreda. I det fallet handlar det om att kvinnor ska kunna hämta ut båda doserna på apoteket och utföra hela aborten i hemmet. Genom att använda samma ord förminskas både innebörden av förändringen och riskerna för kvinnan. Vi på Människovärde använder därför ordet ”distansabort” om Moderaternas förslag, vilket tydligare belyser vad det i praktiken handlar om.
Om aborttalen verkligen minskar i Sverige är det positivt. Dock är det frivilligt för klinikerna att rapportera, så samtliga aborter är eventuellt inte inrapporterade. Sedan 2014 används dessutom en ny metod för datainsamling. Detta har enligt Socialstyrelsen ”försämrat statistikens kvalitet och jämförbarhet mot tidigare år”. För 2021 har man dock gjort bedömningen att statistiken är ”tillräckligt tillförlitlig”.
Brita Storlund
Kommunikatör
Läs mer om abort här.