Abortforskarna Ingrid Skop (USA) och Calum Miller & Kevin Duffy (Storbritannien) har undersökt på vilket sätt komplikationer med distansaborter (telemedicinska hemaborter) underrapporterats. Den faktagranskade artikeln publicerades i tidskriften Issues in Law & Medicin den 11 maj 2024.
I den hävdar författarna att både Storbritannien och USA förlitat sig på bristfälliga studier som visat lägre förekomst av komplikationer än vad som i verkligheten förekommer. Studierna hade få deltagare och anses halvfärdiga eftersom uppföljningar med kvinnorna saknas. Dessutom var även kvinnor inkluderade som faktiskt hade varit på personligt besök och genomgått olika tester, vilket gör resultatet missvisande.
Sedan 2016 har amerikanska FDA (Food and Drug Administration) tagit bort kravet på att rapportera komplikationer som inte är dödliga. Detta faktum omnämns dock inte i studierna, vilket blir vilseledande då läsare kan tro att samtliga komplikationer rapporteras. Rapporteringen är dessutom frivillig, och detta betyder att FDA endast får kännedom om de komplikationer som abortläkare själva väljer att rapportera.
I Storbritannien råder en viss oklarhet om vad som menas med ”komplikationer”. I rapporteringssystemet finns enbart alternativen: blödning, sepsis, bristningar i livmoderhalsen, samt perforering av livmodern, varav de två sistnämnda nästan enbart gäller kirurgisk abort. De vanligast förekommande komplikationerna med distansaborter saknas som alternativ, nämligen ofullständig abort, oupptäckt utomkvedshavandeskap, underskattad graviditetsvecka, tvång, samt RhD-immunisering (RhD-negativ mamma och RhD-positivt barn). Författarnas slutsats är att studierna därför inte är användbara för att avgöra huruvida distansaborter är säkra eller ej.
Skop, Miller & Duffy noterar också att förpackningarna som postas innehåller större mängd av det andra pillret (misoprostol) än vad som vanligtvis ges. De menar att detta kan bero på att det finns kännedom om att ofullständig abort kan förekomma och att man därför postar en större dos för säkerhets skull. De är kritiska till att kvinnor i så fall förväntas åtgärda den komplikationen själva. Sepsis är en komplikation som inte uppstår direkt utan utvecklas senare och kanske inte ens kopplas till aborten vid rapportering. Därför kan även detta vara underrapporterat.
Enligt ett reportage i DN 27 maj 2024 lyfts möjligheten att ta fram ett abortpiller som ska kunna säljas över disk. Och inför EU-valet har ett regeringsparti som slagord att abort bör grundlagsskyddas och att ”allt annat är fel”. I en debattartikel i DN 29 maj 2024 kräver representanter för olika riksdagspartier och organisationer att fri abort ska gälla även efter vecka 18 och att kravet på godkännande från Socialstyrelsen ska tas bort.
Det sluttande planet handlar inte bara om dödshjälp utan är verklighet även inom abortverksamheten. Aborterna ska hela tiden utökas och göras mer lättillgängliga, och allt större ansvar läggs på kvinnan själv. Vilseledande studier som felaktigt förminskar allvaret med komplikationer kan dock komma att utsätta abortsökande kvinnor för oväntade och onödiga risker.
Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi
Läs mer om abort här.