I webbseminariet om Surrogatmödraskap som Människovärde deltog i den 3 september 2020, talade Kajsa Ekis Ekman från Sverige och Gary Powell från Storbritannien. Kajsa presenterade sig som feminist och marxist, och Gary presenterade sig som homosexuell och konservativ. De står ideologiskt sett på motsatt sida, men står enade i sakfrågan om surrogatmödraskap.

Kajsa hävdar att surrogatindustrin verkligen är en ”industri”, där det i 95 procent av fallen är fattiga som producerar åt de rika, och att vissa kändisar som exempelvis fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo och fotomodellen Kim Kardashian har använts som dragplåster. Deras kontakter med surrogatindustrin har framställts som gripande historier. Kim Kardashian som tidigare fött egna barn, har till exempel sagt att graviditeten med en surrogatmamma var ”hennes” svåraste graviditet. Surrogatmammans upplevelser framkommer inte.

Som feminist angriper Kajsa att kvinnor på sätt och vis elimineras vid surrogatmödraskap och blir män genom att den beställande kvinnan är ”bredvid” graviditeten på samma sätt som män alltid varit. Surrogatmamman elimineras genom att hon inte har några rättigheter till barnet. Kajsa hävdar också att surrogatmödraskap är upp och nervänd prostitution. Vid prostitution har man sex utan tanke på att det ska bli något barn, och vid surrogatmödraskap skaffar man barn utan sex. Det är till exempel möjligt att köpa ett ägg i ett land, plantera det i en kvinna i ett annat, och sälja barnet till ett tredje land. 

Förespråkare för surrogatmödraskap använder gärna argumentet att det är kvinnans eget val att bestämma vad hon gör med sin kropp. Men Kajsas motargument är en uppmaning att läsa kontrakten där surrogatmamman verkligen ger upp rätten till sin kropp. Det kan till och med vara specificerat att hon inte får lacka naglarna under graviditeten. För att vara på säkra sidan planteras ofta fler ägg än det beställande paret vill ha, och det är sedan de som bestämmer hur många barn som ska aborteras ifall det blir för många. Kajsa tog också upp ett hypotetiskt exempel där en surrogatmamma skadas och hamnar i koma. Då kan det vara de beställande föräldrarna som bestämmer hur länge hon ska hållas vid liv. Problemet är alltså inte att kvinnan hålls vid liv, utan att det beställande paret är de som skulle kunna ha avgörandet. 

Förespråkare säger också att surrogatmödraskap är ett bättre alternativ än att kvinnor lever i fattigdom. Kajsa ställer då flera berättigade frågor. Hur långt ska vi gå för att rädda någon ur fattigdom? Ska vi sälja en njure? Ska vi sälja en 14-åring till prostitution? Och var är surrogatbarnets perspektiv? Hon avslutar med att konstatera att vi är människor och inga robotar. Det går inte att efter en graviditet abrupt separera mammor från deras barn utan att båda tar skada. 

Sammanfattning av Gary Powells föredrag publiceras på tisdag 8 september.

Läs mer om surrogatmödraskap här.