Det talas mycket om rättigheter när det kommer till abort. Trots att inga internationella dokument bekräftat abort som en rättighet, och trots att det finns prejudicerande domar från Europadomstolen, där man uttryckligen säger att abort inte är en mänsklig rättighet, röstades Matic-resolutionen igenom i Europaparlamentet i juni. 

Under debatten inför omröstningen duggade rättighetsuttrycken tätt enligt forskningsinstitutet C-Fam (Center for family & human rights). Sveriges Malin Björk (EV/Europeiska Vänsterpartiet) kallade motståndare till resolutionen ”kvinnofientliga”, och Finlands Heidi Hautala (EGP/Europeiska Gröna Partiet) jämställde ”reproduktiv hälsa och rättigheter” med abort. Polens Sylwia Iwona Spurek (EGP) uttalade att det inte finns någon rättstat eller mänskliga rättigheter utan rätten till abort, och underkände därmed de demokratiska processerna i bland annat sitt eget hemland och Malta, där abort är så gott som förbjudet. 

Motståndare till resolutionen lyfte att den kommer att lura in kvinnor i en falsk föreställning av frihet, där de inte tillåts respektera sin kropp och se det växande livet inom sig som det mirakel det faktiskt är. Italienska Silvia Baldassare (ID/Identitet och Demokrati) kritiserade resolutionen för att den innehåller krav på att statliga medel bör avsättas för abort, men att ingenting nämns om åtgärder för att hjälpa kvinnor att undvika abort.

Enligt Kairodeklarationen från 1994, har FN:s medlemsstater en skyldighet att vidta åtgärder för att motverka behoven av abort. Europarådets parlamentariska församling röstade 2008 igenom resolution 1607 som säger att abort under inga omständigheter ska ingå som en del av familjeplanering, och att abort så långt det är möjligt bör undvikas. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att erbjuda extra hjälp till kvinnor som upplever ekonomisk press, eller press från familjemedlemmar, att göra abort. Den tar också upp att kvinnors valfrihet ska innehålla frihet från att utsättas för en abortfrämjande agenda. 

Abort botar ingen sjukdom och är inte vård. Tvärtom kan abort vara en riskfaktor för mental ohälsa.  Många läkare runtom i världen skriver under på att abort inte behövs för att rädda livet på en gravid kvinna, bland annat genom Dublindeklarationen. I krissituationer är akut kejsarsnitt eller igångsatt förlossning enligt dessa läkare snabbare och säkrare åtgärder. Abort har också visat sig vara könsdiskriminerande. Könsselektiva aborter drabbar främst ofödda flickor, i synnerhet i länder som Indien och Kina, men inom ramen för fri abort är könsselektiva aborter inte förbjudna i Sverige heller.

Som vi tidigare skrivit om på bloggen, tillhör abortfrågan dessutom medlemsstaterna själva och inte EU. Matic-resolutionen är inte bara ett steg in på medlemsstaternas ansvarsområde. Den är också ett steg från den tidigare livsbejakande europeiska policyn. 

Brita Storlund
Kommunikatör

Läs mer om abort här.

Om du vill dela inlägget klicka på ikonerna nedan.