I januari 2024 släppte Sveriges Kvinnoorganisationer en rapport där man granskat och analyserat svensk medias partiskhet gällande surrogatmödraskap. Granskningen visade att rapporteringen nästan uteslutande skedde utifrån de beställande parens och surrogatindustrins villkor. Endast 9 procent av inslagen var kritiska. Sveriges Kvinnoorganisationer efterlyser en mer balanserad medierapportering och rekommenderar media att ställa kritiska frågor och använda neutrala och korrekta ordval.

Medias rapportering i abortfrågan sker också mestadels utifrån abortindustrins perspektiv. Nyhetsrapporteringen kommer till stor del från utländska nyhetsbyråer som amerikanska AP (Associated Press), franska AFP (Agence France-Presse) och brittiska Reuters, vilka framställer sig som opartiska. AP:s uppdrag är enligt dem själva att informera världen med korrekta, sakliga och opartiska nyheter. Dock tar AP tydligt ställning i abortfrågan. Bland annat har AP likställt säkerheten hos abortpillret mifepriston med det antiinflammatoriska och smärtstillande Ibuprofen. Precis som många andra kritiserar AP att vissa amerikanska delstater stramat åt sina abortlagar men problematiserar inte att omkring tio delstater tillåter abort under hela graviditeten.

AFP presenterar sig som garanterat oberoende och vars uppdrag är att förmedla korrekta, opartiska och verifierade nyheter. Den 5 maj 2025 publicerade de en artikel där partiskheten i abortfrågan lyste igenom. AFP kritiserade den nyligen publicerade studien som kommit fram till att abortpillret mifepriston är 22 gånger farligare än vad som tidigare framställts. De fyra medicinska experter som AFP okritiskt hänvisar till (Stella Dantas, Jack Resneck, Jennifer Lincoln och Lauren Ralph) är dock antingen abortläkare eller på annat sätt involverade i abortindustrin. Samtliga har offentligt tagit ställning för abort och kritiserat prolife-lagar och kan därför inte ses som opartiska. När fick senast en prolife-röst komma till tals och på motsvarande sätt stå oemotsagd och framställas som expert? Skulle exempelvis läkare och forskare som brittiska Calum Miller, Kevin Duffy och Dermot Kearney citeras utan kritiska frågor? Eller amerikanska Ingrid Skop, Monique Wubbenhorst och Brent Boles?

Reuters anses vara en ansedd nyhetsbyrå med anor från 1800-talet. Men i abortfrågan har även Reuters visat sig ha en abortliberal slagsida och kallat abort för både ”vård” och ”reproduktiva rättigheter”. I USA har president Trump återinfört samvetsfrihet för akutvårdsläkare, vilket den förra administrationen hade förbjudit 2022. Reuters artikel angående detta är enbart för prenumeranter, men enligt msn hävdar Reuters att den nuvarande administrationen ”tagit bort en tidigare regel som garanterade kvinnor rätt till abort vid akuta medicinska tillstånd – även i delstater där abort är förbjudet.” Faktum är att det inte finns något förbud för läkare att ingripa vid akuta komplikationer som utomkvedshavandeskap, havandeskapsförgiftning osv. Sådana ingrepp görs rutinmässigt även av prolife-läkare med samvetsfrihet vid abort.

Precis som Sveriges kvinnoorganisationer i frågan om surrogatmödraskap, efterlyser vi på Människovärde en mer balanserad medierapportering om abort. Varför inte för mångfaldens skull även lyfta någon av de tidigare nämnda prolife-läkarnas perspektiv?

Brita Storlund, kommunikatör
Magister i mänskliga rättigheter och utvecklingspsykologi

Läs mer om abort här.