
Alla Sveriges riksdagspartier ställer sig negativa till kommersiellt surrogatmödraskap med motiveringen att kvinnor och barn inte är handelsvaror. De som är positiva till altruistiskt surrogatmödraskap är Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna. Miljöpartiet vill se en utredning av frågan innan de tar ställning till frågan om altruistiskt surrogatmödraskap. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet är negativa till all form av surrogatmödraskap.
I en rapport från 2015 av World Youth Alliance hävdas att kvinnor och barn även vid altruistiskt surrogatmödraskap är handelsvaror. Man menar att det ändå är en tjänst som utförs genom graviditeten, och en leverans som sker vid överlämningen av barnet.
I Sverige finns inget direkt förbud mot surrogatmödraskap, men är inte tillåtet inom hälso- och sjukvården. Det är dock inte olagligt att genomgå ett surrogatavtal utomlands. NordicSurrogacy är ett surrogat- och fertilitetsföretag som bildades 2016 och som förmedlar äggdonatorer och surrogatmammor i Ukraina, USA och Colombia. För att anlita Nordic Surrogacy krävs att man är svensk medborgare och har en adress i Sverige.
Det vanliga är att surrogatmamman kommer från ett fattigare land, är i en ekonomiskt pressad situation, och föder barn åt ett välbärgat par från ett rikare land. Efter att länder som Thailand och Indien blivit mer restriktiva med kommersiella surrogatarrangemang, har det dock blivit allt vanligare att surrogatmamman kommer från USA. Exempelvis i Japan och Kina, där surrogatmödraskap varit socialt stigmatiserat, har det blivit mer accepterat om surrogatmamman kommer från det rika USA.
ALTRUISTISKT OCH KOMMERSIELLT SURROGATMÖDRASKAP
Surrogatarrangemanget kan vara antingen altruistiskt, d.v.s utan betalning där endast ersättning för kostnader och förlorad inkomst kan ingå, eller kommersiellt där surrogatmamman får betalt. I Europa är altruistiskt surrogatmödraskap tillåtet i exempelvis Storbritannien, Nederländerna och Portugal.
Att det inte skulle vara pengar inblandade i altruistiska surrogatavtal har i Storbritannien visat sig vara en myt. Enligt den konservativa debattören Gary Powell, som aktivt arbetar för ett globalt förbud mot all from av surrogatmödraskap, är altruistiskt surrogatmödraskap endast en billigare form av det kommersiella. Det finns enligt honom uppgifter på altruistiska surrogatavtal som ändå landat på omkring 40 000 brittiska pund. Och enligt ett reportage i The Telegraph från 2018 har summor upp till 60 000 pund betalats för så kallat altruistiska surrogatavtal. Powell som själv är homosexuell avvisar också surrogatmödraskap som en möjlighet för samkönade par att bli föräldrar, med argumentet att denna möjlighet enbart gäller de allra rikaste samkönade paren.
Kvinnor som ställer upp som surrogatmamma helt utan ersättning är ofta en nära anhörig till det beställande paret. ”Alltid denna syster”, utbrister Kajsa Ekis Ekman i Aftonbladet och hävdar att det är mindre än 0,2 procent av världens surrogatmammor som är en syster till den beställande kvinnan. Utbudet på altruistiska surrogatmammor till okända beställare är nog inte stort. Därför kommer troligtvis kommersiellt surrogatmödraskap att ändå vara mer attraktivt för dem som har råd. Huruvida relationen mellan två systrar riskerar att på sikt kompliceras av ett surrogatarrangemang är också en diskussion som sällan förs.
Brittiska Mirror hade i december 2021 ett reportage om en sexbarnspappa som betalat en miljon brittiska pund för olika kommersiella surrogatavtal i USA. Han uppgav dessutom att han tillsammans med sin nuvarande partner ämnar skriva historia genom att få tre föräldrar registrerade på de trillingar som en amerikansk surrogatmamma är gravid med. De har nämligen använt två nedfrysta embryon där mannen och en tidigare partner varit spermadonatorer, samt även ett embryo där den nuvarande partnern är den tredje
spermadonatorn.
FULLSTÄNDIGT OCH PARTIELLT SURROGATMÖDRASKAP
Vid fullständigt surrogatmödraskap har surrogatmamman ingen biologisk koppling till barnet, d.v.s hon är surrogatmamma men inte äggdonator. Det är antingen den beställande kvinnans ägg som använts, eller en (oftast anonym) donators. Vid partiellt surrogatmödraskap är det surrogatmammans ägg som befruktas. Spermiedonator kan vara den beställande pappan eller en utomstående donator. Svensk lagstiftning kräver dock att pappan och barnet juridiskt kan knytas till varandra, så Nordic Surrogacy förmedlar enbart surrogatarrangemang där den beställande pappan också är spermadonator. ”Vid donerad sperma finns det ingen far som är beredd att ta på sig det juridiska föräldraskapet som medför bland annat arvsrätt för barnet.” skriver Nordic Surrogacy på sin hemsida. Könsceller får heller inte föras utanför Sveriges gränser, så spermadonationen måste vid surrogatarrangemang ske utomlands. Samma gäller även vid äggdonation där den
beställande kvinnan själv också är äggdonator.
FÖRÄLDRALÖSHET OCH STATSLÖSHET
En gammal romersk lag säger att den födande kvinnan är mamma till barnet, och att mamman därför alltid är känd. Också enligt Sveriges lag anses den födande kvinnan vara mamma till barnet, och därför finns inte ”moderskapsfastställelse”. Däremot finns ”faderskapsfastställelse” eftersom faderskapet kan fastställas i efterhand. Med surrogatarrangemang är det dock moderskapet som inte är fastställt även i de fall den
beställande mamman också är äggdonator. När barnet är fött görs först en faderskapsfastställelse genom DNA-prov, varefter pappan ansöker om ensam vårdnad om barnet. Först därefter kan den beställande mamman ansöka om närståendeadoption. Detta gäller även i de fall hennes ägg använts och hon har biologisk koppling till barnet. Denna process kan ta månader, och under den tiden är barnet juridiskt moderlöst.
Barn födda av en surrogatmamma utomlands blir inte nödvändigtvis medborgare i landet där det föds, och åtnjuter då inte det skydd och de förmåner som medborgare har. Fram tills den byråkratiska processen i det beställande parets hemland är klar kan barnet således också vara juridiskt statslöst. Detta strider mot barnets rätt enligt Barnkonventionen, som i artikel 7 bland annat säger att ett barn redan från födseln har rätt till en nationalitet. Bland de länder som Nordic Surrogacy samarbetar med är det enbart
USA som ger medborgarskap och pass till barnet.
SURROGATMÖDRASKAP OCH ADOPTION
En fråga som ofta uppkommer i diskussioner om surrogatmödraskap handlar om skillnaden
mellan surrogatmödraskap och adoption. En skillnad är att det vid adoption handlar om ett barn som redan finns och som av någon anledning har behov av en ny familj. Det är barnets och inte föräldrarnas behov som är utgångspunkten. Adoption är dessutom en barnskyddsfråga medan surrogatmödraskap är ett kontrakt där överenskommelsen är att i framtiden producera ett barn. Vid adoption genomgår föräldrarna en gedigen lämplighetsprövning. Vid surrogatavtal är det i stället surrogatmamman som genomgår lämplighetsprövning, medan det i många fall främst är pengar som de beställande föräldrarna behöver ha.
Både vid adoption och surrogatmödraskap sker en traumatisk separation som kan påverka barnet under lång tid. Under graviditeten börjar barnet känna igen mammans hjärtslag, lukt och röst, samt reagera på hennes beröring, för att sedan abrupt skiljas från henne vid födseln. Denna separation är inte oproblematisk, vilket även studier med adoptivbarn visat. Adoptivföräldrar är medvetna om detta trauma och är överlåtna till att reparera de negativa konsekvenserna av separationen. Samma överlåtelse finns naturligtvis också hos beställande
föräldrar vid surrogatarrangemang. Skillnaden är att de från första början varit med och planerat separationen åt barnet.
RÄTTIGHETSDOKUMENT OCH EUROPADOMSTOLEN
Enligt Barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag, är det enligt artikel 3 alltid barnets bästa som ska vara utgångspunkten i allt som angår barnet. Artikel 7 fastslår att ett barn genast vid födseln har rätt till ett namn, en nationalitet, och så långt det är möjligt, att bli omhändertaget av sina egna föräldrar.
EU:s stadgar om de mänskliga rättigheterna säger i artikel 3, angående människans rätt till integritet, att medlemsstaterna inom medicin och biologi ska respektera förbudet mot att låta människokroppen och dess delar utgöra en källa till ekonomisk vinning. Även Europaparlamentet fördömer praktiserandet av surrogatmödraskap och anser att det bör förbjudas. Förklaringen är att surrogatmödraskap underminerar kvinnans mänskliga
värdighet eftersom hennes kropp och reproduktiva funktioner används som handelsvara.
Europadomstolen har inte tagit ställning för eller emot surrogatmödraskap. Och eftersom många europeiska länder helt saknar lagstiftning om surrogatmödraskap, är de enskilda nationernas tolkningsutrymme stort. Europadomstolen har dock prövat några fall enligt Europakonventionens artikel 8, som handlar om rätten till skydd för privat- och familjeliv. I fallet Mennesson mot Frankrike, och Labassee mot Frankrike hade familjerna skaffat barn genom surrogatmammor i USA. Frankrike hade dock vägrat att registrera föräldra-barn-relationen eftersom surrogatmödraskap är förbjudet i Frankrike. Europadomstolen konstaterade att Frankrike inte kränkt föräldrarnas rätt till skydd för privat- och familjeliv enligt artikel 8, eftersom barnen inte riskerade att separeras från föräldrarna. Dock ansåg Europadomstolen att det hade skett en kränkning av artikel 8 i barnens fall, eftersom de inte hade beviljats franskt medborgarskap, trots att de i båda fallen hade biologisk koppling till
pappan.
I fallet Paradiso och Campanelli mot Italien handlade det om att staten omhändertagit barnet eftersom surrogatavtal också i Italien är förbjudet. Europadomstolen konstaterade att Italien hade gjort sig skyldig till en kränkning av artikel 8, eftersom omhändertagandet av barnet skett på grund av att det blivit till genom ett surrogatarrangemang, trots att omhändertagande enbart får ske i fall av vanvård.
Hela rapporten med källhänvisningar finns här.
Läs mer om surrogatmödraskap här.